30 000 dödsfall orsakas av skjutvapen i USA varje år. Foto: Matt Rourke/Scanpix.

Hårdare vapenlagar föreslås

Regeringens utredare Petter Asp föreslår att straffskalorna för vapenbrott skärps. För grovt vapenbrott ska minimistraffet vara ett år, maximistraffet fyra år, enligt utredningen.

Petter Asps pågående utredning, där alltså ett delbetänkande presenteras i dag, handlar generellt om skärpta straff mot grov organiserad brottslighet. Hela utredningen ska vara klart i augusti.

– Det finns indikationer på att skjutningar förekommer i större utsträckning på senare år. Syftet med förslaget är att skärpa synen på de allvarliga vapenbrotten, säger Petter Asp.

Hans uppgift var inte att utreda om straffen skulle skärpas, utan att arbeta fram hur det ska gå till.

Till viss del kommer förslagen att göra det lättare för polisen att ta till vissa tvångsmedel, som telefonavlyssning, eftersom fler brott kommer att bedömas på ett straffvärde på över två år.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 september i år.

Asp föreslår även att det ska införas ett brott som heter synnerligen grovt vapenbrott, där lägsta straff är tre år och högsta är sex år.

Han vill också att bedömningen huruvida ett vapenbrott är grovt eller inte ska justeras. Man ska ta hänsyn till om brottet varit av "särskild farlig art", enligt Asp.

– Det kan till exempel vara att vapnet innehas i en kriminell miljö där det befaras komma till brottslig användning, säger han.

För ett år sedan lade en annan utredare fram förslag på skärpta lagar mot vapenbrott, med en ändring av straffskalan. Även då föreslogs bland annat att begreppet "synnerligen" grovt vapenbrott fördes in i straffskalan.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".