Syriska flyktingar på ett flyktingläger. Foto: TT.

Frustration efter resultatlösa Syriensamtal

3:54 min

I går avslutades Syriensamtalen i Genève utan resultat. Vanmakten inför dödandet genomsyrar de flesta kommentarer efter samtalen.

När FN ber det syriska folket om ursäkt för att man inte lyckats stoppa mördandet är det ytterligare ett bevis för det internationella systemets handlingsförlamning och totala misslyckande, lyder en twitterkommentar efter gårdagens presskonferens där FN:s sändebud, Lakhdar Brahimi, bad om ursäkt.

Om det finns intelligent liv i universum, hur kan då dödandet fortsätta, är andemeningen i den brittiske fysikern Stephen Hawkings kommentar i Washington Post. Han frågar sig med stor skam hur vi ser ut här på jorden om man betraktar oss från yttre rymden. 

I The Guardian påminner den norske toppdiplomaten Jan Egeland om hur världssamfundet lovade: "Inga fler Srebrenica, inga fler Rwanda" Var är indignationen över Syrien?

Samma fråga ställer den amerikanske diplomaten Nicolas Burns som undrar när världens Srebrenica-ögonblick inträffar i fråga om Syrien?

För nästan 20 år sedan, inträffade den värsta massakern i Europa sedan andra världskriget, när mer än 8 000 muslimska män och pojkar mördades i Srebrenica. Det blev vändpunkten som ledde fram till NATO:s flygräder. I Syrien har 140 000 människor mist livet.

Vanmakten inför dödandet genomsyrar de flesta kommentarer. Obamaadministrationen hade ingen annan strategi än Genèvesamtalen. Ett militärt ingripande finns inte längre på dagordningen och i denna förtvivlan lägger man nu all skuld på Ryssland, vilket enligt många kommentatorer är befogat.

Men USA måste svälja förtreten och samarbeta med Ryssland, menar till exempel den amerikanske ekonomen och FN-rådgivaren, Jeffrey Sachs, som misstänker att handlingsförlamningen bottnar i amerikansk prestige – USA har ju uttryckligen sagt vid minst två tillfällen att Bashar al Assad måste avgå.

Nu handlar det om att få ett slut på blodbadet, skriver Jeffrey Sachs, och om bara viljan fanns, så vore det inte omöjligt för USA att tillsammans med Ryssland, Iran och Saudiarabien strypa vapentillförseln till Syrien och stoppa dödandet.

Det som istället sker är att Saudiarabien, enligt uppgift, har börjat förse de syriska rebellerna med luftvärnskanoner och missiler som kan ta ner jetplan. USA har länge varit emot detta – av rädsla att dessa tyngre vapen skulle hamna i händerna på al Qaeda och användas mot till exempel kommersiella flyg. Men i besvikelsen över de misslyckade fredssamtalen har länder som Saudiarabien valt att öka vapentillförseln.

Vid sidan av känslan av vanmakt inför Syrien skriver allt fler kommentatorer om Syrien som en bricka i ett större spel där USA cyniskt offrar Syrien för avspänning med Iran. Hussein Ibish, arabisk kommentator ibland annat The National, som ges ut i Arabemiraten, skrev om detta redan för mer än ett halvår sedan. Någon annan förklaring till Washingtons handlingsförlamning och förvirrade uttalanden om Bashar al Assad finns inte, menade Ibish, som då, i maj förra året drog på sig sura kommentarer från Washington som menade att hans insinuationer om att USA sneglade på Iran och därför offrade Syrien var ovärdiga.

I dag har allt fler experter på amerikansk utrikespolitik kommit fram till samma sak: att det enda som gör USA:s Syrienpolicy begriplig är att sätta in den i ett större sammanhang där USA:s intressen ifråga om Iran styr allt, konstaterar Hussein Ibish.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista