Utrikesminister Carl Bildt (M) och Urban Ahlin (S) utrikesutskottets vice ordförande. Foto: Leif R Jansson/TT.

Ukraina i centrum även för svensk utrikespolitik

Oroligheterna i Ukraina präglar också utrikesdeklarationen, Sveriges officiella utrikespolitik som presenteras i riksdagen klockan nio i dag. Ekot har läst det hemliga dokumentet.

Utrikesminister Carl Bildt skriver: "Vi känner djup oro för situationen i Ukraina. Vi fördömer all våldsanvändning och uppmanar landets ledning att tillsammans med oppositionen söka en väg ut ur den politiska krisen. Från EU:s sida är vi redo att stödja den reformpolitik som detta misskötta land så desperat behöver. Och på samma sätt står vi beredda att vidta åtgärder om regimen i stället väljer repressionens och brutalitetens kortsiktiga väg."

Carl Bildt visar sin besvikelse hur det gått för flera länder som ingår i det som brukar kallas EU:s östliga partnerskap, och kritiserar Ryssland.

"Vi ser, i land efter land i vårt östeuropeiska grannskap hur oacceptabla ryska påtryckningar och hot, utifrån nollsummespelets felaktiga logik, riktas mot dem som söker närmare samarbete med EU."

Publiken för utrikesdeklarationen är inte bara riksdagen och svenska medier, på åhörarbänkarna sitter utländska diplomater och orden brukar vara vägda på guldvåg. Bildt påminner om att det är hundra år sedan första världskriget bröt ut, skriver att såren tog 75 år att läka och påminner inför EU-valet i maj om hur viktigt EU varit för freden i Europa.

"Till de röster - i Sverige och i övriga Europa - som vill bryta upp eller försvaga det europeiska samarbetet vill vi skicka ett tydligt budskap: Det historiska ansvaret för att bryta sönder det europeiska samarbetet blir tungt att bära. Försvagar man det europeiska samarbetet försvagar man möjligheten till välfärd och utveckling."

Svensk säkerhetspolitik tas också upp. Formuleringarna om den har kunnat leda till bråk under åren, men Bildt förändrar inget utan upprepar helt enkelt den formulering som gäller nu.

"Sverige kommer inte att förhålla sig passivt om en katastrof eller ett angrepp skulle drabba ett annat EU-medlemsland eller nordiskt land. Vi förväntar oss att dessa länder agerar på samma sätt om Sverige drabbas. Vi ska både kunna ge och ta emot stöd såväl civilt som militärt."

Regeringen har sedan 2012 meddelat att Sverige vill ha en plats i FN:s säkerhetsråd. Socialdemokraterna har anklagat Bildt för att ligga alltför lågt och inte kampanja tillräckligt hårt för platsen. Trots kritiken skriver nu Bildt:

"Sverige är kandidat till FN:s säkerhetsråd för perioden 2017 till 2018. Kandidaturen kommer, med nordiskt stöd, att ta fasta på våra meriter som engagerad, generös och principfast FN-medlem, och inte ske genom röstfiske och skytteldiplomati." 

Regeringen skriver också att den kommer att återkomma till riksdagen under våren för att söka stöd för ett "substantiellt" svenskt bidrag till FN-insatsen MINUSMA i Mali, och påminner om att den ställt sig bakom beslutet om den EU-insats som nu planeras att sättas in i Centralafrikanska republiken.

Bildt besökte nyligen Iran - landet genomgår ju en uppmärksammad diplomatisk islossning - och nu skriver han:

"Vi beslutar i dag också om bidrag till IAEA:s övervakning av kärnenergiöverenskommelsen med Iran. Sverige är en stark röst för en diplomatisk lösning som innebär att Iran fullt ut uppfyller sina åtaganden inom NPT."

Regeringen skriver också att den under året kommer att öppna ambassader i Jerevan, Baku och Doha, och "vi etablerar svensk diplomatisk närvaro i Ghana, Myanmar och Peru."

Relaterat

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".