Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
Det brinner i en industrilokal. Giftig rök sprider sig österut mot Giraffens köpcentrum. Alla som befinner sig i området bör bege sig därifrån. Boende i området uppmanas att gå inomhus och stänga dörrar, fönster och ventilation. För mer information lyssna på Sveriges Radio P4 Kalmar.
(Publicerat igår kl 17.16)

Fler utländska arbetare än väntat i Sverige

Publicerat tisdag 25 februari 2014 kl 04.34
Har länge varit en stridsfråga
(2:07 min)
De allra flesta företag finns inom byggsektorn. Foto: Håkon Mosvold Larsen/TT.

I dag publiceras de allra första siffrorna på antalet utstationerade arbetare i Sverige, alltså antalet anställda i utländska företag som har tillfälliga uppdrag i Sverige. Det är betydligt fler än vad man tidigare trott. 

25 000 personer har registrerats sedan anmälningsplikt infördes den 1 juli i fjol.

– Från 1 juli och fram till i dag är det 25 000 arbetstagare i registret. Drygt 6 000 finns i snitt i Sverige varje månad, säger Alexandra Falke, enhetschef på Arbetsmiljöverket.

Sedan 1 juli förra året måste alla utländska företag med egna anställda som kommer till Sverige registrera sig hos Arbetsmiljöverket. Vid årsskiftet hade drygt 2 700 företag registrerat sig, de allra flesta företag finns inom byggsektorn och inom tillverkningsindustrin.

Det handlar framför allt om tyska, polska och litauiska företag. En annan stor grupp är indiska företag som verkar inom IT-sektorn, bland annat med dataprogrammering.

Tidigare har det inte funnits några tillförlitliga siffror på antalet utstationerade arbetstagare. I en statlig utredning från 2008 uppskattades antalet utstationerade från andra EU-länder till runt 2000 men det rör sig alltså om betydligt fler.

Villkoren för utstationerad arbetskraft har länge varit en stridsfråga både i Sverige och i EU. En uppmärksammad dom i EU-domstolen 2007, i det så kallade Lavalmålet, som rörde ett skolbygge i Vaxholm, slog fast att facket bara får kräva minimilön och minimivillkor vid utstationeringar. Lika villkor på arbetsmarknaden gäller alltså inte.

För att kunna kontrollera att utländska företag respekterar minimivillkoren är EU nu på väg att lagstifta om så kallat huvudentreprenörsansvar inom byggsektorn, alltså att huvudentreprenören ska vara ansvarig även för underleverantörerna, något som svenska Byggnads länge krävt.

Sedan 1 juli förra året måste alltså utstationerade företag registrera sig i Sverige och utse en kontaktperson.

– Arbetsmarknadens parter ska kunna gå in och se var det pågår arbeten där det finns utstationerad arbetskraft för att kunna tillgodose att de har villkor som de har rätt till i Sverige, säger Alexandra Falke.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".