Bandyarenan i Vänersborg fick förra året ett underskott på 26 miljoner kronor. Foto: Johan Blixt/ Sveriges Radio.

Dyrt för kommuner när idrottsarenor går back

400 miljoner kronor per år
2:30 min

Det går tungt ekonomiskt för de stora idrottsarenor som byggts på 2000-talet visar en granskning som Ekot gjort. Hårdast drabbas Sveriges kommuner som får lägga ut över 400 miljoner kronor per år för att täcka underskotten.

I Nyköping kommer kommunen snart ha kostnader på 40 miljoner kronor per år för ishallen och en ny stor inomhusarena som står klar senare i år.

– Det är oerhört mycket pengar, sånt kan de satsa på i större städer och inte i lilla Nyköping, säger Nyköpingsbon Johanna Engwall.

Vad borde pengarna gå till i stället, tycker du?

– Bättre äldrevård, bättre barnomsorg.

Åsikterna om den nya arenan som ska invigas i september varierar bland Nyköpingsborna. Vissa hyllar projektet, andra tycker att en stad som saknar elitlag i någon stor idrott inte behöver en arena med sittplatser för tusentals åskådare.

Kommunstyrelsens ordförande i Nyköping, Urban Granström (S), tror att arenan kommer att vara till stor nytta för kommunen framöver:

– Eftersom vi är en tillväxtkommun och jobbar för att vara fortsatt attraktiv och ligger i en växande Stockholmsregion har vi råd och möjlighet att göra en sådan här satsning. Och det görs inte på bekostnad av det allra viktigaste som skola och äldreomsorg, säger han.

Men kunde ni inte ha gjort en lite mindre satsning?

– Det kan man diskutera men det handlar om marginella skillnader, det kostar att bygga sporthallar, säger Urban Granström.

De stora idrottsarenor och hallar som byggts eller genomgått stora renoveringar under 2000-talet kostar kommunerna ungefär 400 miljoner kronor per år eftersom hyresintäkterna inte täcker kostnaderna för anläggningarna. Det visar Ekots granskning av 43 av de ungefär 50 arenorna. De två största, Friends Arena och Tele2 Arena, ingår inte i granskningen. 

Kommunerna försvarar kostnaderna bland annat med att det inte är meningen att anläggningarna ska gå med vinst och att föreningar kan använda arenorna och hallarna för exempelvis ungdomsidrott. Dessutom så kan det leda till att turism- och besöksnäringen får ett uppsving genom att det arrangeras konserter och andra evenemang.

Ett slående exempel på hur svårt det är att få arenorna att bli lönsamma är Sandviken där kommunen fått Göransson Arena till skänks av en stiftelse. Men trots det var underskottet drygt 12 miljoner kronor förra året.

Ett annat känt exempel är Vänersborg där bandyarenan blev betydligt dyrare än tänkt. Underskottet på 26 miljoner förra året motsvarar ungefär 700 kronor per invånare i kommunen.

– Jag har gett råd till ett antal bandykommuner: Välkomna hit om ni vill ha tips på hur man inte ska göra om man bygger en bandyhall, säger Gunnar Lidell, kommunstyrelsens ordförande i Vänersborg.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".