Ungdomarna räcker inte för att täcka vårdbehoven

2:05 min

För att klara personalbehoven inom vården och omsorgen kommer en viktig pusselbit vara att få fler att jobba längre. I Västerbotten har man sjösatt ett särskilt projekt för att få vårdpersonal att skjuta upp pensioneringen.

– Även om varje ungdom skulle välja vårdlinjen efter nian skulle det ändå inte räcka för att täcka behovet här uppe, säger Hans-Erik Andersson som leder projektet.

I Västerbotten betalar landstinget runt 50 miljoner kronor per år för att hyra in personal. I år och nästa år har totalt sex miljoner anslagits som en morot för ordinarie medarbetare att gå i pension senare.

– Vi har alltså prioriterat 14 läkare, elva sjuksköterskor och två undersköterskor. De kommer att erhålla ett tjugoprocentigt tillägg på sin lön. De väljer då om de procenten ska vara ett lönepåslag eller om man växlar över till arbetstidsförkortning, säger Hans-Erik Andersson.

Bättre karriärmöjligheter och lön samt att använda kompetensen på rätt sätt och att få in fler män. Det är några av Sveriges kommuner och landstings svar på rekryteringsutmaningen i vården.

225 000 nya medarbetare, de flesta undersköterskor, behövs fram till 2023 om det inte görs förändringar i bemanningen till exempel.

Många undersköterskor är med i facket Kommunal. Förhandlingschefen Johan Ingelskog delar uppfattningen att det finns enorma rekryteringsbehov, men han är samtidigt kritisk till arbetsgivarna i SKL.

– Vi upplever väl att det mest är fina ord. Många av våra medlemmar orkar ju inte i dag arbeta upp till ordinarie pensionsålder. Hur de skulle orka jobba ytterligare några år, det förstår inte jag, säger Johan Ingelskog.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista