Sverige försökte styra Gripenbeslut i Schweiz

Ekot kan i dag avslöja nya uppgifter om mångmiljardaffären med stridsflygplanet Jas Gripen i Schweiz. Hemligstämplade dokument som vi tagit del av visar att Sveriges ambassad varit djupare inblandad i den interna politiska processen i Schweiz än vad som tidigare varit känt.

Grafik: Så bearbetades schweiziska politiker för att rösta ja till Gripenköpet

Om knappt tre veckor håller Schweiz en folkomröstning om att köpa 22 Jas-Gripen för 23 miljarder kronor. En viktig affär för Saab och svenska staten.

Parlamentet sa efter en utdragen process förra året ja till köpet. Det var en process som Ekot i dag kan visa att den svenska ambassaden aktivt försökt styra.

Efter vårt avslöjande i februari om ambassadens plan för att påverka folkomröstningen, kom det upprörda reaktioner från både ja- och nej-sidan, som kritiserade den svenska inblandningen. De nya dokumenten, vars innehåll vi nu kan presentera, beskriver hur den tidigare processen gick till: ambassadens arbete för att få det schweiziska parlamentet att rösta ja sommaren/hösten 2013.

Handlingarna visar att ambassadören under våren kartlägger vilken inställning ledamöterna i Stora kammarens säkerhetspolitiska utskott har till Gripenaffären. Det är de som i augusti ska hålla en avgörande omröstning om köpet. På ambassadörens lista utpekas de osäkra och de kritiska.

Ambassadör Per Thöresson ger listan till den schweiziska försvarsministern Ueli Maurer och skriver sen hem till Stockholm:

"Han uppskattar våra synnerligen öppna diskussioner och tar gärna emot förslag om vilka parlamentariker som behöver bearbetas och hur etc."

Veckan före den avgörande omröstningen i augusti träffar Thöresson, under stor diskretion, som han själv skriver, flera av de utpekade politikerna. Ett möte sker på ambassaden, där Thöresson lyckas få en skeptisk borgerlig partiledare att lova att hans partikamrater i utskottet kommer att rösta ja. Thöresson vill hjälpa partiledaren med argument för att förklara omvändelsen offentligt. "Han måste ju få rädda ansiktet", skriver ambassadören i en av rapporterna.

Dagen efter åker Thöresson till Zürich och försöker övertala den största Gripenkritikern i utskottet, Thomas Hurter. Thöresson beskriver mötet i ett brev:

"Jag ... fick det bestämda intrycket att han gärna vill slippa rösta nej till anskaffningen (eller avstå), och därmed hamna i "fel " läger. Vi gick gemensamt igenom de argument han kunde använda för att förklara sin ändrade inställning."

Folkrättsexperten Said Mahmoudi tycker att det finns flera saker som är tveksamma i ambassadörens agerande.

– Han inte bara träffar folk och pratar med dem, utan försöker att påverka hur de ska agera. Han förser folk med listor, med rekommendationer om hur man ska göra och inte göra. Det är aggressivt. Det är på gränsen till att betraktas som inblandning i Schweiz inre angelägenheter, säger Said Mahmoudi.

När det är fem dagar till den så viktiga Gripen-omröstningen den 26 och 27 augusti är det den svenska ambassadören som planerar presentationen inför parlamentets utskott, tillsammans med försvarsminister Ueli Maurer. Ambassadören ger också Maurer specifika råd om hur han ska uppträda inför ledamöterna.

Resultatet av omröstningen blir 14 ja och 9 nej samt två nedlagda röster. Det banar vägen för ett ja i hela parlamentet och i september tas beslutet: Schweiz ska köpa Gripen.

Men Per Thöresson förstår att det ska komma en folkomröstning, den som ska hållas nu, den 18 maj. Han skriver till Stockholm:

"Mycket påverkansarbete återstår ..."

– Gränsen är inte definierad men en magkänsla helt enkelt säger att det är ganska på gränsen till att vara inblandning, säger Said Mohmoudi.

Ambassadör Per Thöresson vill inte kommentera uppgifterna med hänvisning till att de finns i handlingar som är hemligstämplade.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista