Pisa kan vara missvisande

1:40 min

Den internationella Pisaundersökningen, som mäter 15-åringars kunskaper i skolämnen, kan vara missvisande, skriver Dagens Nyheter. Högpresterande elever i nationella prov svarar dåligt i Pisaproven.

– Generellt så visar forskning att prov som är avgörande för betygen, att elever anstränger sig mer där. Om vi talar om ”hög-insats”-prov och ”låg-insats”-prov så anstränger sig elever mer på ”hög-insats”-prov än ”låg-insats”-prov enligt forskningen, säger Anita Wester, senior rådgivare på Skolverket.

Resultaten från Pisaproven i december var en kalldusch för Sverige. Inget annat OECD-land hade en så stor försämring.

I matematik hamnade svenska elever under OECD-snittet.

Men en datakörning som Dagens Nyheter har gjort visar att man kanske ska ta resultaten i Pisa med en nypa salt.

Elever med toppbetyg i de nationella proven i matematik svarar fel i varannan fråga i Pisa-provet i matematik.

Bland de drygt 100 eleverna som tidningen intervjuat vittnar många om att de inte tar provet på allvar, eftersom det inte påverkar betyget.

Under den tid som de senaste Pisa-proven gjordes hade också svenska elever många nationella prov och flera av dem berättar för DN om en utbredd provtrötthet, vilket också kan vara en delförklaring till de sämre resultaten i Pisa.

Det tror inte Anita Wester.

– År 2000 hade vi väldigt bra resultat i Pisa i Sverige och då hade vi nationella prov i svenska, engelska och matematik i årskurs nio. År 2009 kom det till ett prov i NO, det är det enda som tillkommit för elever i årskurs nio och även i årskurs åtta i TIMSS-undersökningen så går resultaten ner i matematik och naturvetenskap över tid, säger hon.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista