Hård kritik mot svensk undervisning i modersmål

Björklund: "Minoriteterna måste ta ansvar"
2:57 min

Sverige väntas få skarp kritik rörande skolan av Europarådet för de mänskliga rättigheterna i en kommande rapport.

Enligt vad Ekot erfar är det brister i modersmålsundervisningen för våra minoritetsspråk som bland annat lyfts fram.

– Det är olika ursäkter, säger Rosita Grönfors som bor i Täby med sina två barnbarn som nekats undervisning i romska i skolan.

– Vad brukar det vara för svar du får?

– Det är svårt att få lärare. Och "hur ska de ordna det?", de känner inte till något och allting är så besvärligt, säger Rosita Grönfors.

Rosita Grönfors barnbarn har båda romska eller romani chib som modersmål, ett av våra nationella minoritetsspråk, och som Sverige skrivit på internationella avtal om att värna särskilt.

Det är situationen för dessa språk, som även rör finska, samiska, meänkieli och jiddisch, som Europarådet för de mänskliga rättigheterna granskar i Sverige vart tredje år.

Sju gånger tidigare har Sverige fått kritik, men enligt vad Ekot erfar väntas rådet de närmaste veckorna rikta ännu hårdare kritik mot Sverige än tidigare. I synnerhet gällande grundskolan och modersmålsundervisningen.

Claudine Brohy, lingvist och forskare vid Fribourg universitet är den som utvärderat Sverige åt Europarådet. Hon konstaterar efter sitt besök med sin utredningsgrupp i Sverige att det på tre år i princip inte hänt något alls på grundskoleområdet, eller till och med blivit sämre.

– Det vi såg var att ibland är det bara en lektion i veckan eller mindre, säger hon och påpekar även att undervisningen i ett minoritetsspråk kan vara så kort som mellan 20 och 40 minuter i veckan.

– Ibland är det 20 minuter i veckan, ibland kortare än så och det räcker inte för att utveckla språket eller skrivkunnighet, säger Claudine Brohy.

Utbildningsminister Jan Björklund försvarar regeringens arbete för att stärka minoritetsspråkens ställning. Bland annat kommer barn som inte har förkunskaper i språken från och med nästa år vara berättigade till modersmålsundervisning. Några universitet har även fått i uppdrag att ta fram ämneslärarexamen i nationella minoritetsspråk.

– Men det gäller ju fortfarande att fler söker och där är det för få som har sökt de utbildningarna, säger Jan Björklund.

Det här är exempel på satsningar som regeringen valt att lyfta fram i sitt svar till Europarådet, men summan som regeringen beslutat att lägga är sex och en halv miljon om året jämfört med de 27 miljoner som Högskoleverket ansåg skulle behövas. Jan Björklund upprepar att en del av ansvaret ligger på minoritetsgrupperna själva:

--  Här måste minoriteterna själva hjälpa till bättre att få fram ungdomar som söker dessa utbildningar, säger Jan Björklund.

Det här är ett argument som Rosita Grönfors med två romska barnbarn inte köper.

– Som ministern säger att "jo nu har de fått lite pengar i alla fall" att "de måste själva ta ansvaret" det är inte korrekt. Samhället måste prioritera samtliga på ett likvärdigt sätt, och så länge de inte gör det så kommer det inte att fungera, säger Rosita Grönfors.

Läs mer på sr.se/modersmål

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".