Riksrevisionen inleder granskning om ersättning av FM-radio

1:35 min

Riksrevisionen har beslutat inleda en granskning av statens satsningar på digitalradio som ska ersätta FM-radion. Det handlar enligt Riksrevisionen bland annat om regeringens och Sveriges Radios hantering av omställningen till digitalradio som planeras till år 2022.

– Den planerade nedsläckningen kommer att kosta hundratals miljoner kronor och frågan är om det är rätt satsade pengar, säger projektledare Philippe Jolly som är revisionsdirektör vid Riksrevisionen, och fortsätter:

– En central fråga för Riksrevisionen är att skattebetalarna får valuta för pengarna. Är det här effektivt att bygga upp en ny infrastruktur för radio. Och sen kommer naturligtvis licenspengarna in i bilden också. Vi vill att dom ska användas väl och belysa eventuella risker att det inte skulle vara så.

Hundratals miljoner kronor krävs för att FM-sändningarna ska kunna släckas ner och ersättas av digitalradio. 

Regeringens mål är nedsläckning 2022, om åtta år, och har tillsatt en utredare som i slutet av november kommer att lägga förslag.

Riksrevisionen vill undersöka om det är försvarbart att Sveriges Radio ska satsa stora belopp för att hjälpa bland annat reklamradio-företagen MTG och SBS att sända över hela landet med hjälp av övergång till digitalradio, säger Philippe Jolly.

– Vi kommer att föra den diskussionen om det är Sveriges Radios sak att finansiera ett nät för de kommersiella aktörerna.

Riksrevisionen motiverar sin granskning med att det är risk för att det inte finns tillräckligt grundligt undersökt vilka konsekvenser som en nedsläckning av FM-sändningarna innebär när riksdagen senare ska ta beslut.

Granskningen omfattar också tidigare satsningar från 1995 och fram till idag på digitalradio-sändningar som kostat mycket stora belopp utan att slå igenom.

Riksrevisionen frågar också om digitalradio i det nu planerade formatet DAB+, som kräver inköp av nya radioapparater, är det som passar bäst, när många lyssnar via nätet i sina mobiler.

– Vi vill titta på medborgarnas behov, finns det en risk att vi bygger in oss i en struktur som inte är efterfrågad och behövd det får vår utredning visa, säger Philippe Jolly.