Sveriges elevkårer: Skolans elever glömda i valrörelsen

2:19 min

De svenska skolelevernas organisationer är kritiska mot att partierna i valrörelsen inte driver frågor viktiga ur ett elevperspektiv, till exempel rätten att få överklaga betyg och att arbetsbelastningen ska jämnas ut under terminerna.

Många elever mår dåligt av otydliga krav och att nästan alla viktiga prov hopas i slutet av terminerna, säger Mattias Hallberg, ordförande i Sveriges elevkårer.

– Vi ser väldigt oroväckande siffror på att utskrivningar av antidepressiva medel för ungdomar ökar, sömnsvårigheterna ökar. Det här är väldigt stora problem som jag tycker att man borde ta på allvar, säger Mattias Hallberg.

Den rådande situationen kommer i längden att slå mot skolresultaten, anser Hallberg som vill poängtera vikten av en god arbetsmiljö för att eleverna ska kunna prestera i dagens svenska skola.

– Nu närmar sig ett val och då riktar partierna in sig på att fånga röster från folket. Men man behöver också ha fokus på vad som kan ge resultat och vad som är viktigt för eleverna, man tar inte deras verklighetsbeskrivning och gör politiken utifrån den, säger Mattias Hallberg.

– Jag tror att många skolpolitiker känner till den här bilden. Men av olika skäl, som kan vara rent valtaktiska, så låter man bli, säger han.

Ojämn arbetsbelastning, med nästan alla prov veckorna före loven, är ett allvarligt problem som drabbar många elever.

När eleverna mår dåligt finns inte tillräckligt med skolläkare, sköterskor och skolpsykologer, enligt Mattias Hallberg, som tycker att elever måste få rätt att överklaga betyg.

Trots nytt betygssystem tycker fortfarande hälften av eleverna att de fått orättvisa betyg, för höga eller för låga.

Hallberg menar att detta är en stabil siffra oavsett om det är det gamla eller det nya betygssystemet. Känslan av utsatthet, att man inte kan påverka när man känner sig orättvist behandlad, den skapar en väldigt negativ stämning, säger Mattias Hallberg. 

– Skolan är den första myndigheten man möter och när man känner att "här har jag blivit orättvist behandlad, jag får ingen upprättelse". Det är inte bra för ett demokratiskt samhälle.

– Motivationen blir lägre när man känner att det är faktorer som ligger utanför ens egen förmåga att förändra. Om det är hur jag är, vad man har för hudfärg, vad man pratar för modersmål hemma, om det är sådana saker som påverkar betygen, ja varför ska man då anstränga sig på lektionerna, säger Mattias Hallberg.

I år har regeringen tagit bort prövningen under introduktionsåret om nya lärare är lämpliga och dragit tillbaka lagförslaget om att införa Lex Sarah i skolan, där skolpersonal skulle bli skyldiga att anmäla missförhållanden.

Mimmi Garpebring, ordförande i Sveriges elevråd, är också kritisk till att regeringen avskaffat möjligheten för elever att ha majoritet i lokala styrelser i gymnasieskolor. Hon tycker att skolpolitiken mer inriktats på disciplin än morötter.

Mattias Hallberg tycker att det blivit mer accepterat att misstänkliggöra elever på olika sätt. Han menar att det, under de senaste åren, går att se hur det blivit blivit mer accepterat att misstänkliggöra elever på olika sätt, och att politiker kommit att fungera som motspelare mot eleverna istället för att jobba gemensamt.

– Det tror jag delvis beror på att vi har fått ett sådant debattklimat, med nuvarande utbildningsminister Jan Björklund, som har haft en ganska hård ton och tycker att eleverna är mest en ansvarslös grupp som inte bryr sig om att lära sig så mycket som möjligt. Då tror jag att det är få partier som vågar utmana Jan Björklund i den här verklighetsbeskrivningen.