Kommentar: I dag var dagen då överskottsmålet gick hädan

När vi tittar tillbaka om några år är det mycket som talar för att 13 oktober 2014 blev slutet för det mål som många politiker gärna svär trohet till men i praktiken inte följt på mycket länge, skriver Ekots inrikespolitiska kommentator Tomas Ramberg.

Inte sedan 2008 har den förra regeringen varit i närheten av att nå det omtalade målet. Men finansminister Anders Borg lyfte ändå ständigt fram det och brukade målet som ett slagträ mot den politiska oppositionen. Som inte vågade ifrågasätta målet ens när det såg alltmer avlägset ut.

Därmed hade överskottsmålet blivit mera politiskt än praktiskt. Att svära trohet till målet att de offentliga finanserna i genomsnitt ska visa ett överskott på 1 procent blev ett sätt för partiföreträdarna att visa att de inte var släpphänta med offentliga medel.

Bland riksdagspartierna är det egentligen bara Vänsterpartiet som öppet ifrågasatt överskottsretoriken. Men utanför riksdagen har ekonomer och andra debattörer länge hävdat att det räcker med att nå balans, plus minus noll, i de offentliga finanserna.

Överskott används till att betala av på statsskulden och enligt de flesta bedömare var det länge sedan Sverige hade för stor statsskuld. Därmed skulle målet ha fyllt sin uppgift och kunna avskaffas.

Men i valrörelsen gjorde den förra regeringen tvärtom. Anders Borg spelade upp överskottsmålets roll och satte datum på det. 2018 skulle det nås och det krävde uppoffringar i form av besparingar och skattehöjningar. Nu krävde Borg att också oppositionen skulle svära trohet till samma tidtabell.

Men Socialdemokraternas Magdalena Andersson skaffade sig svängrum, hon sa att hon visserligen var överens om att målet ska klaras men att hon inte trodde att det gick att nå så fort som Borg ville. Hon sa också att någon gång i framtiden, när en åldrande befolkning leder till större utgifter, behöver målet avskaffas.

Därför var det ingen överraskning när Andersson i dag i praktiken ställde överskottsmålet åt sidan. Hon ger det fortfarande sina läppars bekännelse men låter det inte längre få någon praktisk betydelse för sin politik.

Den politiska vinsten med att inte längre ha överskottsmålet som finanspolitikens viktigaste styråra är uppenbar. Nu slipper regeringen göra de besparingar och skattehöjningar som skulle krävts för att uppnå det.

Andersson sa på dagens presskonferens att regeringen nu kan avstå från de besparingar på 25 miljarder kronor som Anders Borg hade behövt göra för att klara målet till 2018. Pengar som i stället kan användas för att finansiera de utgifter som kommer ut ur den nya minoritetsregeringens förhandlingsmaskineri.

Om den gamla regeringen surrade sig vid överskottsmålet har den nya bundit sig lika hårt vid sitt arbetslöshetsmål. Alltså att Sverige ska ha EU:s lägsta arbetslöshet år 2020. Det målet är betydligt svårare eftersom det är folkligare och inte, som överskottsmålet, kan skjutas på en obestämbar framtid. 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista