Sverige kraftsamlar mot ebola

1:46 min

Just nu pågår en tvådagarsutbildning på Karolinska institutet, för att förbereda svensk sjukvårdspersonal och annan personal, för arbete i de mest ebola-drabbade länderna. Deltagarna får lära sig hur man klär på sig skyddsutrustning och hur man desinficerar sig själv och andra.

Det råder akut brist på hjälparbetare i de ebola-drabbade länderna i Västafrika. Därför har Karolinska institutet i samarbete med bland annat Läkare utan gränser startat en utbildning för att lära personer som ska arbeta i drabbade områden hur man kan bromsa virusinfektionen genom att arbeta på rätt sätt.

– Alla vet att lösningen är att det finns resurser nere i Västafrika, därför tycker vi att det är jätteviktigt att den här utbildningen har kommit igång så att man kan komma dit ner med ytterligare personal. Världssamfundet behöver komma dit och lyfta vården – framförallt i Liberia där situationen inte är kontrollerbar, säger Anders Tegnell, avdelningschef på Folkhälsomyndigheten.

I en gymnastikhall på KI-området har man byggt ett sjukvårdsläger med hjälp av arkitektstudenter från Konstfack.

– En viktig del av utbildningen är det praktiska. Vi har därför byggt upp ett behandlingscenter, där man får öva, så verkligt som möjligt, säger Johan von Schreeb, kirurg och docent inom katastrofmedicin på Karolinska institutet. Han förevisade behandligscentret på en pressvisning idag.

De olika stegen för hur man sätter på sig all skyddsutrustning var många, och alla misstag ska undvikas. Ingen hud får exponeras när personalen befinner sig i de så kallade högriskområdena för att behandla patienter.

Om någon del av huden skulle exponeras måste personen omedelbart lämna högriskområdet. Just att hela tiden ha säkerheten i bakhuvudet är något som Anneli Eriksson, sjuksköterska och kurskoordinator, vet vad det innebär. Under augusti och september arbetade hon för Läkare utan gränser på ebolakliniker i Monrovia, Liberia.

– Man måste hela tiden tänka, det gäller överallt, men såklart särskilt påtagligt i högriskområdet där du vet att patienterna har ebola och är smittsamma. Det gäller att ha koll på varandra, man kanske gör fel ett par gånger, sedan får man skäll och så lär man sig det och då skäller man på andra, säger hon och fortsätter:

– På kvällarna satt man bara helt utslagna på stolarna. Det är mentalt utmattande, både pressen att vara så på tå hela tiden – men också att arbeta med sjuka patienter där mer än hälften dör. Ibland tar det extra hårt om någon man tagit hand om särskilt mycket dör, då blir man ledsen.

En norsk läkare som arbetade på ett ebola-center i Sierra Leone smittades i början av oktober av viruset, och hon vårdas fortfarande på sjukhus. Men det är inget som oroar en av kursdeltagarna, som åker till Monrovia redan på söndag på uppdrag av Läkare utan gränser.

– Det känns bra och jag är lite nervös, men jag är inte orolig över smittoriskerna. Det är ingen nollrisk, men av de hundratals läkare som skickas ner i intervaller har bara två ännu smittats. Läkare utan gränser är otroligt säkerhetsmedvetna, så det känns tryggt att åka med dem, säger Helena Nordenstedt, ST-läkare på Danderyds sjukhus.

Sammanlagt 20 personer har deltagit i tvådagarsutbildningen. Det är läkare, sjuksköterskor och även vatten- och sanitetspersonal. De har alla redan fått eller väntar på uppdrag att åka till Västafrika.

Att förbereda sig för att arbeta i ett ebola-center är speciellt och kräver även mental förberedelse, säger Anneli Eriksson, kurskoordinator.

– Att jobba i konfliktområden är tufft för psyket, det är så annorlunda – det är liksom sjukdomen i sig som är en fiende, inga krigsparter eller så. Jag har inte varit med om tidigare att så många patienter dör. Vi pratade mycket om det på kursen, men man kan inte förstå förrän man är där, säger hon.