Foto: TT/Anna-Karin Drugge.

Efter FN-kritiken - nu ska svenska häkten bli bättre

"Hoppas att vi ska nå dit"
2:32 min

Fler än 500 unga under 21 år i Sverige har i år häktats med restriktioner som innebär att de bara får ha begränsad kontakt med andra. Sverige har flera gånger fått kritik för isoleringen i svenska häkten och nu genomför Kriminalvården ett projekt för att villkoren ska bli bättre för unga som är häktade.

– Vi hoppas att vi ska nå dit vad gäller alla unga att de har mellanmänsklig kontakt minst två timmar om dagen. Det har två syften, dels det humanitära att det inte ska vara tortyrliknande förhållanden, vilket det ju anses vara om man sitter alltför mycket isolerad. Sedan hoppas jag också att de ska känna att det blir mer meningsfullt, att de kan plugga, träna yoga, komma i gång med psykologsamtal och få information om vad som kan hända längre fram, säger Åsa Wallengren som är Kriminalvårdens projektledare.

Vi är på plan nio på Kronobergshäktet i Stockholm. Långa rader av stängda gröna dörrar. Ovanför varje dörr finns en lampa som den häktade kan tända inifrån för att visa att han vill gå på toaletten eller ha kontakt med en kriminalvårdare.

Felicia Juselius arbetar sedan i september riktat mot unga på Kronobergshäktet och säger så här om hur isoleringen påverkar:

– De blir emellanåt nedstämda, de blir omotiverade att aktivera sig, de blir alltmer ointresserade av det som pågår i livet utanför häktet.

Till och med augusti i år har fler än 500 unga under 21 år i Sverige varit häktade med restriktioner. Det beslutas av en domstol, ofta eftersom en åklagare menar att man annars kan försvåra polisutredningen. Det innebär de häktade bara får ha begränsad kontakt med andra och därför sitter isolerade en stor del av dygnet. Under förra året var det fler än 120 unga som hade restriktioner i mer än två månader.

Sverige har fått kritik av FN:s tortyrkommitté för situationen i svenska häkten och målet nu är alltså att alla unga på alla häkten ska ha kontakt med andra människor i två timmar per dygn. Det kan till exempel handla om kontakt med kriminalvårdare, yogainstruktörer, psykologer eller personer från frivilligorganisationer. På frågan om det räcker svarar Kriminalvårdens projektledare Åsa Wallengren:

– Det räcker för att det inte ska anses vara tortyrliknande former och det är ett framsteg jämfört med vad vi kunnat erbjuda överallt i landet.

Anders Thomson är yogainspiratör på Kronobergshäktet, också han jobbar inriktat mot de unga:

– Det är ju en psykisk påfrestning för dem att plötsligt bli inlåsta. Man märker att de har ett otroligt berättarbehov också, det märker man, för ibland när man ska köra ett yogapass märker man att de behöver prata. Då pratar man en halvtimme, timme och sen kanske man kör ett kortare yogapass efteråt, säger Anders Thomson.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".