Foto: Fredrik Sandberg/TT.

"Esterna värderar utbildning väldigt högt"

Sjunkande resultat, bristande lärare och skolkande elever. Kritiken mot den svenska skolan har varit skarp under det senaste året. Under ett seminarium i dag försökte svenska företrädare förstå varför vissa länders elever presterar så mycket bättre än de svenska eleverna.

I december förra året slog den internationella Pisa-rapporten ned som en bomb i den svenska skoldebatten. Pisa-mätningen visade att skolresultaten hade sjunkit kraftigt i de svenska skolorna, framförallt sedan 2009. Sverige hade till och med halkat under OECD-genomsnittet. Våra grannländer klarade sig betydligt bättre och i Estland hade skolresultaten märkbart förbättrats. Landet placerar sig nu bland toppländerna.

Mart Laidmets som jobbar på utbildnings- och forskningsministeriet i Estland tror det bland annat beror på attityden till skolan.

– Det är ganska svårt att veta varför vi har lyckas bättre än Sverige, men en ganska stor del kan faktiskt vara motivation. Esterna värderar utbildning väldigt högt och är motiverade, säger Mart Laidmets.

Men i Estland, liksom i Sverige har man, enligt Mart Laidmets, svårt att locka studenter till läraryrket. Och även i Estland släpar pojkarna efter.

– Och för att vara helt ärlig, vi vet faktiskt inte exakt varför vi är så bra, säger Mart Laidmets.

Finland placerar sig gång på gång i topp när skolresultat ska mätas. Här har man inga nationella prov och alla lärare måste minst ha gått en masterutbildning, enligt Minna Polvinen, undervisningsråd på utbildningsministeriet. Där märks inte lärarbristen av såsom i Sverige.

– Nej vi har inte det problemet. Vi kan välja de bästa studerande till lärare. Unga finnar är väldigt intresserade av att bli lärare och det är fortfarande ett yrke som har stor betydelse, säger Minna Polvinen.

I Sverige har lärarutbildningen nu gjorts om många gånger. I Finland däremot har utbildningen inte gjorts om sedan 1970. Enligt Helén Ängmo på svenska Skolverket kan även det ha haft betydelse.

– Det är intressant att Finland delvis kan spåra de goda resultaten till omgörningen av lärarutbildningen. Det säger något om stabilitet och långsiktighet. Man ska självklart investera i bra reformer när man har evidens och utvärderingar som säger att det blir bra, men det är intressant att se vad stabilitet kan ge, säger Helén Ängmo, överdirektör på Skolverket.

De tre skolföreträdarna möttes alla i dag på ett seminarium i EU-kommissionen Sveriges regi. Tanken var att försöka hitta svar på vad Sverige kan göra för att få en bättre skola. Minna Polvinen är stolt över skolan i Finland men hon säger att det samtidigt är farligt att höja Finland alltför högt till skyarna. För även i Finland märker man av att skolresultaten sjunker, även om förändringen ännu inte är lika markant som i Sverige.

– Vi märker faktiskt också av tendensen. Därför jobbar vi nu hårt på olika nya reformer som ska kunna bromsa den här negativa utvecklingen, säger Minna Polvinen.

Några tydliga framgångsrecept fick inte de svenska företrädarna i dag, men Helen på Skolverket menar att det nu är viktigt att fortsätta analysera vad det är som fungerar, och vad som inte gör det.

– Vi kan inte helt svara på varför våra resultat sjunker och Estland har ju inte heller några klara svar på varför de går så bra i de här undersökningarna. Det är intressant, det är inte bara när man har negativa resultat som man behöver analysera mera, och det ska vi fortsätta med, säger Helén Ängmo, överdirektör på Skolverket.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".