Mediekrönika: Om hotad svenskspråkig journalistik i Finland

Mediekrönika av Thella Johnson
3:13 min

I Finland har krisen för dagstidningarna och mediebranschen slagit extra hårt mot den svenskspråkiga journalistiken i landet.

Flera hundra finlandssvenska kulturarbetare och kulturpersonligheter, bland dem författare och medieprofiler som Monika Fagerholm och Jörn Donner, har den senaste veckan undertecknat ett uppmärksammat upprop till försvar för det fria ordet i Finland, och rätten till samhällsdebatt också på landets andra officiella språk: svenska.

Oron och ilskan gäller framför allt nedskärningarna på Finlands största svenskspråkiga dagstidning Hufvudstadsbladet. Redan i maj i år varslade den finlandssvenska mediekoncernen KSF Media, som äger tidningen, om stora neddragningar. För en månad sen kom beskedet om att var femte anställd måste bort. En stor del av de som sägs upp är journalister och fotografer på just Huvudstadsbladet. Men också koncernens svenskspråkiga lokaltidningar Borgåbladet, Hangötidningen, Östra Nyland, Västra Nyland, berörs.

Samtidigt pågår förhandling om uppsägningar också på Svenska YLE, den svenskspråkiga delen inom finländsk public service.

Det har lett till en omfattande debatt om hur framtidens nyhetsförmedling på minoritetsspråket ska finansieras.

"Finlandssvenskarna, som den lilla, geografiskt splittrade minoritet de är, kommer aldrig att vara någon lönsam affär", skrev författaren Monika Fagerholm i ett inlägg. Hon menade att frågan om framtida försörjning borde riktas till de gamla välbärgade finlandssvenska kulturinstitutionerna, som kunde träda in, när tidningarna inte bär sig själva på marknaden.

Svaret från den största av dem, Svenska Kulturfonden, som årligen ger miljontals euro i bidrag till olika verksamheter, blev då att medieföretagen har sina egna ledningar och att ansvaret för tidningarnas överlevnad ligger hos dem.

I en tid då svenskans ställning som officiellt språk i Finland ständigt utmanas, till exempel genom utspel och motioner i riksdagen från det nationalistiska oppositionspartiet Sannfinländarna, är många oroade för hur mediekrisen också kan att bidra till att försvaga den svenskspråkiga minoritetens ställning i landet.

Även utanför Finlands gränser höjs oroade röster.

Den svenska författaren Maria Küchen jämför i en debattartikel i tidingen Dagens Media, situationen med den senaste tidens neddragningar inom lokaljournalistiken i Sverige:

"Det kritiska offentliga samtalet i lokala media beskärs ytterligare till förmån för en centralisering där allt färre om än starkare röster bryts mot varandra. I Finland kompliceras situationen genom att nedskärningarna drabbar minoritetsspråkets viktigaste offentliga kanaler", skriver hon.

Om man ser till andelen svenskspråkiga i Finland, som idag är kring fem och en halv procent av befolkningen, har den svenskspråkiga journalistiken traditionellt varit en stark röst i medielandskapet.

Men den tiden kan vara förbi, om man får tro den skara som undertecknat uppropet i protest mot KSF Media.

"Var ska det gemensamma finlandssvenska offentliga samtalet nu föras?", undrar de.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".