Foto: TT

Mjölkens ställning hotad

Mjölkens ställning är hotad. Försäljningen minskar samtidigt som vegetabiliska alternativ går framåt. Mjölkbranschen går nu till motattack och anklagar havreuppstickaren Oatly för att köra med taskig marknadsföring. Men slaget är kanske redan förlorat.

Långt in på 1800-talet ansågs det fortfarande som oekonomiskt att dricka färsk mjölk, det var något som endast gavs till småbarn och sjuklingar. Den mjölk som producerades skulle användas till ost och smör, att lagra som proteinkälla till de kalla vintermånaderna.

– Det här med mjölkdrickande i stora mängder är ett ganska sent fenomen, säger Håkan Jönsson, forskare vid Lunds universitet som skrivit en avhandling om mjölkens betydelse i det svenska samhället.

Mjölkrevolutionen slog igenom först med industrialismen under andra halvan av 1800-talet. Det var först då som de många näringsriktiga fördelarna började upptäckas, inte minst gentemot gängse alternativ som svagdricka, öl och brännvin. Bönder, politiker och forskare började arbeta mot ett och samma mål. Svenskarna måste dricka mer mjölk. Och under 20 -och 30-talet drog propagandaapparaten igång på allvar genom föreningen Mjölkpropagandan.

– Det gick ihop med framväxten av en modern barnhälsovård, näringsrekommendationer och en slagkraftig armé.

Konsumtionen gick stadigt fram och under efterkrigstiden drack svenskarna ett par hundra liter var om året. Trenden höll i sig, men i början av 80-talet hände något.

– Den viktigaste förklaringen är att samhället förändrades, både faktiskt och mentalt. Vi fick impulser utifrån med mat från andra länder och kulturer där mjölk inte lika självklart passade in.

Sedan dess har försäljningen dalat. I dag slåss mjölkbönderna mot en befolkning som är beredd att betala betydligt mer för buteljerat kranvatten än komjölk. Samtidigt har svenskarna börjat snegla på andra alternativ. Vegetabiliska mjölkdrycker har ökat med 25 procent bara det senaste året, enligt Axfood.

– Mjölkens särställning som livsmedel är på väg att försvinna. Nu börjar det mer och mer bli som vilken del av livsmedelsbranschen som helst.

Att nu Svensk mjölk anklagar havredrycksfabrikören Oatly för att misskreditera komjölken i sin marknadsföring tror Håkan Jönsson handlar om ren reflex.

– Varför inte i stället ta chansen att göra som Oatly och uppgradera mjölken till en livsstilsprodukt som tilltalar unga i dag. Det gjorde man på 20-talet och det kan man göra igen, i stället för att försöka försvara en ställning man inte längre har.

Fakta: Ett glas mjölk, soja- eller havredryck

Näringsinnehåll i två deciliter dryck. Innehållet varierar beroende på fabrikat.

  • Berikad mellanmjölk:

Kalcium: 240 milligram. Energi: 94 kcal. Protein: 6,8 gram. Fett: 3 gram. Kolhydrater: 10 gram. Vitamin D: 0,96 mikrogram. Vitamin B12: 0,80 mikrogram. Järn: 0,08 milligram.

  • Berikad sojadryck:

Kalcium: 178 milligram. Energi: 88 kcal. Protein: 6,2 gram. Fett: 4,8 gram. Kolhydrater: 5 gram. Vitamin D: 0,00 mikrogram. Vitamin B12: 1 mikrogram. Järn: 0,62 milligram.

  • Berikad havredryck:

Kalcium: 240 milligram. Energi: 88 kcal. Protein: 2,2 gram. Fett: 3,2 gram. Kolhydrater: 11,6 gram. Vitamin D: 1,00 mikrogram. Vitamin B12: 0,20 mikrogram. Järn: 1,00 milligram.

Till skillnad från sojadrycken i Livsmedelsverkets jämförelse har de flesta sojadrycker tillsatt B12.

Källa: Livsmedelsverket (TT)

Relaterat

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".