Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

Kriminalvården vill se över restriktioner

Publicerat måndag 27 oktober 2014 kl 11.35
Silbersky: "Det får inte gå slentrian i det här"
(2:13 min)
Foto: AnnaKarin Drugge/TT

Sverige har fått kritik för isoleringen i svenska häkten och Kriminalvården menar att det största hindret för att bryta isoleringen är domstolarnas restriktioner. Advokat  Leif Silbersky vill se en förändring och menar att en sakprövning sällan görs.

Leif Silbersky är advokat med lång erfarenhet och menar att domstolarna är för snabba att besluta om restriktioner, utan att göra någon egentlig prövning om det verkligen behövs.

– Det finns lägen då restriktioner är befogade, under som jag ser det, en kortare tid då polis och åklagare måste arbeta för att säkerställa den bevisning som behövs och det kan ske opåverkat. Men det får inte gå slentrian i det här, som jag menar att det gör, genom att det räcker att åklagaren yrkar restriktioner så får man det. Någon genomgripande prövning gör domstolarna inte utan de förslitar sig på att åklagarna är rätt ute. Åklagarna ser det ofta ur bekvämlighetssynpunkt, det är bekvämt att ha restriktioner på de misstänka. Men någon sakprövning sker ofta inte.

Sverige har flera gånger fått kritik för isoleringen i svenska häkten, och syftet med Kriminalvårdens arbete nu är att unga som är häktade ska få mänsklig kontakt två timmar per dygn.

Men det största hindret för att bryta isoleringen är enligt Kriminalvårdens projektledare just dom restriktioner som domstolarna beslutar om, som innebär att den häktade bara får ha begränsad kontakt med omgivningen eftersom åklagaren menar att den häktade annars kan försvåra polisens utredning.

Åsa Wallengren är Kriminalvårdens projektledare.

– Den stora flaskhalen är att komma tillrätta med restriktionerna, för i så fall kan man vara i gemensamhet i större delen av dagen, och ha mer meningsfull sysselsättning under i princip hela dagen och det är naturligtvis det bästa.

Vad tänker du att man måste göra där då?

– Här på häktet är det just åklagaren som är den viktigaste samarbetspartnern, för vi äger ju inte frågan om restriktioner. Nu har vi infört en regel om att man inom 48 timmar när den unga kommer in ska ha en kontakt med åklagaren och börja föra resonemang om på vilket sätt man skulle kunna lätta på restriktionerna för just den här personen.

Restriktioner kan man få oavsett vilket brott man är misstänk för - det handlar mer om huruvida man kan påverka andra eller förstöra bevis än om vilket brott det handlar om. Hittills i år har fler än 500 unga under 21 år i Sverige varit häktade med restriktioner. Under förra året var det fler än 120 unga som hade det så här i mer än två månader.

Fredrik Malmberg är barnombudsman och han säger att det behövs en lagändring om att unga inte får hållas isolerade. Han delar också kritiken mot att unga för ofta får restriktioner utan att det har prövats ordentligt.

– Jag tycker det är en skam att Sverige gång på gång fått den här internationella kritiken och jag tycker att vi ska ta kritiken på allvar för det leder på den skador på de här barnen, det är oerhört farligt att bli isolerad i 22 av dygnets timmar eller mer. Att vi nu har en satsning där man pratar om att man hoppas kunna minska den tid barn är isolerade det är naturligtvis bra, men det är helt otillräckligt.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".