Thomas Nilsson jobbar på MSB i Revinge och har precis gått med i hemvärnet. Foto: Ola Torkelsson/TT

Fler söker sig till hemvärnet

Sommarens skogsbrand och rådande oro i vår nära omvärld bidrar till att allt fler vill göra en insats för Sverige.

- Försvaret har tappat i förmåga, så jag vill gärna vara med och bidra, säger Thomas Nilsson som valt att gå med i hemvärnet.

Han arbetar till vardags på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) i skånska Revinge. Vid sidan av jobbet engagerar han sig i hemvärnet. Efter att ha genomgått en noggrann antagningsprocedur och utbildning är han nu redo att hugga i där det behövs.

– Händer det något skarpt så ställer vi i hemvärnet upp.

Hemvärnet är en del av försvaret och består av frivilliga. Uppgiften är att skydda landet och ställa upp vid katastrofer. Allt fler ansöker om att få gå med, berättar rikshemvärnschef Roland Ekenberg.

– När vi tittar på de anmälningar som vi fått in via webben på central nivå så har det skett en hundraprocentig ökning jämfört med förra året.

Under 2013 gjordes 1 500 anmälningar — i år är siffran redan uppe i det dubbla. Då är inte intresseanmälningar som gjorts till hemvärnet lokalt ute i landet medräknade.

Säkerhetspolitiska förändringar i vårt närområde — som Krimkrisen — bidrar till ett uppsving, menar Ekenberg.

– Händelser i omvärlden får ofta fler att vilja engagera sig.

Även frivilliga försvarsorganisationer som Svenska Lottakåren och Civilförsvarsförbundet upplever ett större intresse. Sommarens stora skogsbrand i Västmanland är en orsak till att 1 500 personer har hälsats välkomna bara i år, menar Civilförsvarsförbundet generalsekreterare Anders M Johansson.

– Händelserna visar ju att de frivilliga behövs.

Svenska Lottakåren har också fått fler nya medlemmar under året.

– Hittills har vi fått runt 400 nya medlemmar, så det är definitivt en ökning, säger Maria Öst, kommunikatör för Svenska Lottakåren.

Hemvärnet har förändrats. Medelåldern sjunker och nya hemvärnsförband har införts. Ett exempel är så kallade CBRN-plutoner vars uppgift är att hantera "kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära händelser" — något som lockar ny kompetens till hemvärnet.

– Vi försöker nå dem som jobbar med de här frågorna lokalt och ger dem militär utbildning, säger Roland Ekenberg.

Trots att intresset för hemvärnet växer så anser Ekenberg att det är för få kvinnor och personer med utländsk härkomst som går med.

– Det vore bra om andelen ökar, men där har vi ännu inte hunnit sätta in rekryteringsåtgärder i tillräcklig omfattning.

TT: När ska ni göra det?

– Så fort jag får pengar och personal, om jag ska vara rak.

Fakta: Så funkar hemvärnet

- Hemvärnet är en del av försvaret och utgör nästan hälften av personalen.

- Uppgiften är "att verka över hela konfliktskalan — från stöd till samhället vid svåra påfrestningar i fred till väpnad strid i krig."

- Hemvärnet är en extra resurs vid skogsbränder, översvämningar, pandemier eller eftersök av försvunna personer.

- Alla som söker till hemvärnet genomgår en noggrann säkerhetskontroll.

- De som tjänstgör är frivilliga. De har ett avtal med försvaret om att tjänstgöra ett visst antal dygn per år för utbildning och träning.

Källa: Hemvärnet (TT)

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".