Foto: Marcus Andrae/TT

SKL till polisen: Topsa mer

Tusentals personuppgifter saknas
2:26 min

Statens kriminaltekniska laboratorium, SKL, är kritiskt till polisens rutiner för att ta dna och fingeravtryck av personer som är misstänkta för brott.  Det görs inte tillräckligt ofta, anser SKL.

I dag saknas tusentals personuppgifter i registren, det gör att dna-spår från många brottsplatser inte går att knyta till någon person. I slutänden leder det till att gärningsmän inte knyts till brott och lagförs, säger Liselotte Nielsen Sundberg, biträdande laboratoriechef på SKL.

– Vi tycker då att polisen är för dålig på att fylla på de här registren med misstänkta.

Vad är det som inte görs?

Vi tror att polisen har dåliga rutiner när man får in misstänkta, i olika sammanhang, i samband med förhör och när man tar in personer till arrester och så vidare. Och att man inte i tillräcklig hög utsträckning gör daktningar och registertopsningar som vi brukar kalla dem.  

Kriminaltekniker som undersöker brottsplatser samlar in dna-spår på brottsplatser. Nästa utmaning blir att matcha spåren med ett annat spår i registret som polisen vet vem det tillhör. Men Statens kriminaltekniska laboratorium, SKL, är kritisk mot att polisen inte fyller på personregistret.

– De siffror vi har fått pekar på att  det kan vara så mycket som upp till 70 000 nya brottsaktiva personer som tillförs varje år. Och det är långt ifrån så många som tillförs registren i form av provtagning på fingeravtryck och provtagning på dna. Så här finns nog ett antal personer som man missar att provta, säger Liselotte Nielsen Sundberg.

Statistik från Brottsförebyggande rådet visar att polisen varje år kommer i kontakt med uppemot 70 000 personer och som är misstänkta för ett brott som kan leda till ett fängelsestraff, och som tidigare inte varit kända av polisen.

Av dem registertopsas knappt hälften.  En mindre andel av den här gruppen får också lämna sina fingeravtryck. 

Liselotte Nielsen Sundberg, biträdande laboratoriechef SKL, uppskattar att det kan vara uppemot 20 000 personer som årligen inte registreras i Statens kriminaltekniska laboratoriums register. I förlängningen kan det komma att leda till att brott kan komma att förbli olösta.

– Man säga att det är mycket spår från mängdbrott, men det är också spår från grova brott och faktiskt inte hittat någon misstänkt att träffa mot.

Hon får medhåll från Kai Koskela, i dag rådman vid Södertörns tingsrätt, som också har en mångårig yrkeserfarenhet som åklagare.

– I huvudsak är det ett polisiärt problem, och ett problem för åklagarna, som inte kan knyta en potentiell gärningsman till det aktuella brottet. Och för domstolens vidkommande så innebär det att det inte blir några åtal i de delarna, där det finns outredda brott, säger Kai Koskela.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".