DNA-spår som hittas i Sverige kan nu köras mot register i Litauen. Foto: Mike Groll/TT

Sverige inleder dna-samarbete med Litauen

"Förhoppningsvis fler uppklarade ärenden"
2:00 min

Sverige har byggt ut sitt dna-samarbete och inlett ett utbyte med Litauen. Första samarbetet gav omkring 150 träffar på kända identiteter när närmare 30 000 dna-spår från brottsplatser matchades till Litauen.

Anna Granlund, gruppchef för dna-registergruppen på Statens kriminaltekniska laboratorium, SKL är positivt överraskad:

– Det säger att det finns många personer i Litauens register som träffar mot ouppklarade brott i Sverige. Det betyder förhoppningsvis att vi får fler ärenden som polisen kan klara upp.

– Vi vet ju ännu inte vilken typ av brott som det är, men det brukar vara blandat, både grova brott och det som kallas vardagsbrott. Så det här har ju möjlighet att klara upp ganska många brott.

Litauen är nu den femte nationen som Sverige utbyter dna-spår med från brottsplatser. Det är dna-spår från blod, saliv, hårstrån eller sperma som polisens tekniker har funnit på brottsplatser och som man ännu inte kunnat knyta till en person. Sedan tidigare samarbetar Sverige med Nederländerna, Finland, Estland och Polen.

Sverige har i första omgången skickat närmare 30 000 dna-spår till Litauen – från brottsplatser som är från 15 år gamla till dagsfärska spår.

Att man nu i en första omgång kunnat matcha 150 av de svenska spåren till personer som är kända av polisen i Litauen är positivt, säger Anna Granlund på SKL, som ser träffarna som en möjlighet att klara upp fler brott.

– Vi hoppas att polisen går vidare med det här och begär ut information om de här personerna och att de kan klara upp ytterligare brott.

Nu är det upp till de enskilda polismyndigheterna som sänt in spåren, att begära ut mer detaljer om dessa träffar.

Erfarenheten har hittills visat att det enbart har skett vid hälften av alla träffar man fått i utlandet. Och det är något som Elenor Groth, chef för internationella enheten på Rikskriminalpolisen, beklagar. Hon hoppas att det kommer att ske oftare under nästa år, då polisen ska genomgå en omorganisation.

– Vi kommer att kika på det här under hösten och ta fram ett förslag fram till början på nästa år, sannolikt när polisen blir en myndighet, säger hon.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".