Foto: TT

Kriminalvården: Så skulle vård kunna förhindra många brott

En liten grupp kriminella begår den största andelen brott
2:06 min

Det är en liten grupp kriminella som begår den största delen av alla brott. Både i stora och små kommuner, enligt en ny rapport från Brottsförebyggande rådet, Brå. Kriminalvårdens medicinska rådgivare vill nu se ett tydligare ansvartagande från landstingen och vårdplaner som börjar i fängelserna och tar vid när den kriminella släpps fri.

Läs hela rapporten från Brå här

– Så ska man försöka försörja sig och det föll sig ganska naturligt. Eftersom jag redan var inne på det där med braj så började jag sälja droger. Sen så kom det andra droger, det blev tuffare och tuffare och så kommer man till ett vägskäl. Antingen välja den lagliga vägen eller att bli kriminell, säger Matz och berättar att han bland annat blivit skjuten två gånger.

Den före detta missbrukaren Matz har spenderat mycket tid i fängelse. Han berättar att missbruket ledde in honom på den kriminella banan. Nu är Matz drogfri och arbetar på secondhandaffären Tjuvgods, som också är ett nätverk för före detta kriminella.

Enligt en ny rapport från Brottsförebyggande rådet är det en liten del av de kriminella, drygt 15 procent, som begår mer än hälften av brotten. Det finns representanter för gruppen både i små som stora kommuner och den gemensamma nämnaren är narkotikan.

Kriminella missbrukare kostar samhället mycket pengar enligt Kriminalvårdens medicinska rådgivare, Lars-Håkan Nilsson.

– En narkoman på fri fot kostar ungefär samhället två miljoner per år, säger han.

2011 kom det en stor utredning med flera förslag att förbättra missbruksvården. Vad hände med de förslagen?

– Den sjabblades bort och lades i malpåse, säger Lars-Håkan Nilsson.

Hur ska det här problemet lösas?

– Jag skulle vilja att man började bocka av de här förslagen i utredningen. Det första är att man ger landstinget ett mycket tydligt ansvar för beroendevård. Så att vi har en part vi kan skicka våra intagna till, som är skyldiga att ta emot. Så att vi kan påbörja vissa typer av behandlingar redan i fängelset, som fortsätter när internerna är släppta, säger Lars-Håkan Nilsson, Kriminalvårdens medicinska rådgivare.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".