Minnet av folkmordet på armenier uppmärksammades

Den 24 april för 90 år sedan inleddes ett massmord på armenier i östra Turkiet. En halv miljon människor dödades och hundratusentals fördrevs i landsflykt. På söndagen högtidlighölls minnet av massmordet i Armeniens huvudstad Jerevan. Sveriges Radios medarbetare finns på plats.

Man hoppas att lika många människor som dödades då, nu ska besöka stadens minnesmonument.

Sveriges Radios medarbetare Fredrik Wadström finns på plats:

– Hundratals människor vandrar värdigt långsamt, men inte alltför dystert fram till monumentet. Det finns en stämning av stillsam folkfest över sig, samtidigt som det är ett väldigt sorgligt tillfälle, berättar Fredrik Wadström.

Från den 15 april 1915 och två år framåt dödades och fördrevs armenierna i det som kallats det bortglömda folkmordet.

Kaoset som uppstod när det ottomanska riket delades i och med Första världskriget, bidrog till att armeniernas öde kom bort. Den nya staten Turkiet har aldrig velat ta på sig skulden för det som skett. Men för folket i Armenien och uppemot tio miljoner armenier som lever utomlands, är minnet ytterst levande.

Vill få folkmordet erkänt
Sverige är ett av de länder som förklarat att det som hände var ett folkmord, men för armenierna är det fortfarande viktigt att få Turkiet att erkänna folkmordet.

– Jag tror att anledningen till att den här manifestationen har blivit så otroligt uppskruvad och påkostad just i år, är att Armenien känner ett historiskt ögonblick och en möjlighet i och med Turkiets pågående diskussioner med EU om ett framtida eventuellt medlemskap. Man har plötsligt en chans att sätta press på Europa och resten av världen och säga att nu är det dags, nu vill vi se det här folkmordet erkänt, säger Fredrik Wadström.

Viss försoningsvilja
Idag är relationen till Turkiet ansträngd men på båda sidor finns en vilja att försöka närma sig varandra.

– Gränsen är helt stängd. Det finns inga diplomatiska relationer i bemärkelsen ambassader eller konsulat. Det pågår diskussioner och egentligen är nog båda parter i dagens läge mycket mera pragmatiska än de någonsin har varit. De är rätt intresserade av en möjlig handel och en möjlig utveckling.

– Turkiet säger från sin sida att om ni släpper på kravet om erkännandet av folkmord, så lovar vi jättemycket handel med er och utveckla relationerna.

– Armenierna säger att om ni bara erkänner folkmordet så lovar vi att allt ska bli jättebra i våra relationer, så det är ganska låsta positioner just nu, säger Fredrik Wadström.

Kajsa Boglind Wierup
kajsa.boglind-wierup@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista