Kometen ses som en nedfruset arkiv från tiden då vårt och andra solsystem bildades. Foto: ESA.
Kometen ses som en nedfruset arkiv från tiden då vårt och andra solsystem bildades. Foto: ESA.
#Rosettalanding

"Kan ha landat två gånger"

Philae har landat. 45 år efter den första månpromenaden har människan nått en ny milstolpe i rymden — att landa en farkost på en komet. Men ett orosmoln finns: Philaes raket fungerar inte och harpunerna som ska hålla fast den i kometen tycks inte ha avfyrats.

Under ungefär en halvtimme — från det att Philae landat till dess att signalerna nådde jorden — var det rejält pirrigt i ESA:s kontrollrum i Tyskland. Men strax efter klockan 17 bröt ett stort jubel ut.

– Vi befinner oss på kometen, bekräftade Stehpan Ulamec, ansvarig för landaren.

Philae hade som första farkost någonsin landat på en komet. En komet som funnits sedan solsystemets barndom. Landningen utgör kulmen på en över tio år lång resa som började när rymdsonden Rosetta, bärande på Philae, sköts upp från franska Guyana i mars 2004.

Men det finns en oro över om den är förankrad tillräckligt väl för att kunna utföra sitt uppdrag. Det är tveksamt om landarens harpuner, som skulle hålla fast den, har utlösts.

– Det finns vissa indikationer att de harpunerna kanske inte avlossats och det kan betyda att vi står på en mjuk yta och vi är inte förankrade, sade Stephan Ulamec, ansvarig för landaren, enligt AFP.

– Vi måste analysera vad som är den faktiska situationen, fortsatte han.

Stephan Ulamec bekräftar att harpunerna inte verkar ha avfyrats.

– De goda nyheterna är att vi har fått in en hel del data. De dåliga är att harpunerna inte har avfyrats, men vi vet inte exakt vad det är som har hänt, säger Ulamec.

Dessutom tyder viss data att Philae kan ha lyft från kometens yta efter att den landat.

– En del data indikerar att landaren kan ha lyft på nytt, att den landade och sedan långsamt studsade tillbaka upp innan den landade igen.

– Så vi kanske inte har landat på kometen en gång i dag. Vi kan ha landat på kometen två gånger.

67P/Churyumov-Gerasimenko befinner sig på det nästan ofattbara avståndet 500 miljoner kilometer från jorden, i asteroidbältet utanför Mars bana. ESA:s generaldirektör Jean-Jacques Dordain valde efteråt att närapå återanvända Neil Armstrongs ord när han som första människan gick på månen 1969.

– Ett stort steg för mänskligheten, sade Jean-Jacques Dordain.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".