Kometlandaren Philae som en vit trebent spindel mot svart bakgrund.
1 av 3
Foto: ESA
Första bilden av Philae på kometens yta. Foto: ESA
2 av 3
Första bilden av Philae på kometens yta. Foto: ESA
Kometen ses som en nedfruset arkiv från tiden då vårt och andra solsystem bildades. Foto: ESA.
3 av 3
Kometen ses som en nedfruset arkiv från tiden då vårt och andra solsystem bildades. Foto: ESA.

Kometlandaren riskerar att dö i förtid

Står bland klippor
1:48 min

Landningen av den farkost som landade på en komet igår gick inte som planerat. Farkosten står nu i skugga och det finns en risk att all forskning inte kan genomföras.

Farkosten, landaren, är stor som en diskmaskin, och ska bland annat ta bilder och göra olika tester av kometen.

I går lämnade den rymdsonden Rosetta, men landningen några timmar senare gick inte felfritt. Landaren studsade flera gånger innan den nu står still, med ett av de tre benen rakt ut i rymden.

Landaren kommer att arbeta några dygn på kraft från batterier och tanken är att den sedan ska laddas upp med hjälp av solljus.

Bilder som skickats till jorden visar att landaren har klippor kring sig, vilket gör att den får färre soltimmar än vad forskarna hoppats på.

– Risken finns att man inte kan ladda batteriet så mycket som man hoppats. Därmed finns det mindre ström för att genomföra de experiment som man vill utföra. I värsta fall blir en kortare livstid för landaren, säger Erik Johansson, som är forskningsingenjör på Institutet för rymdfysik i Uppsala.

Är det ett nederlag för projektet?

– Det låter för drastiskt, så skulle jag inte uttrycka mig. Det betyder att man kan göra lite mindre än man hade hoppats på. Det är en risk och något man misstänkte kunde hände. Det är därför det finns batteri också.

Rymdsonden Rosetta skickades ut i rymden för 10 år sedan, i går lossades alltså  landare och den ska nu med bilder och olika tester hjälpa oss förstå hur solsystemet en gång bildades.

Bilder som tagits från landaren visar att det finns klippor nära. Vilket är negativt när det gäller soltimmar, men det finns också positiva sidor, säger Erik Johansson.

- Det positiva är att vi har en del att titta på, vad som verkar vara närbilder på klippliknande formationer. Men det första man vill göra är att ta reda på hur landaren står eftersom det kan sätta begränsningar för vissa experiment, där man vill borra ner i marken och där man vill ha motkraft från kometen, säger han.

Rymdsonden, som man hoppas ska kunna cirkulera i omloppsbana kring kometen till slutet av nästan år, kommer också ta bilder och analysera gas kring kometen.

Vare sig rymdsonden eller landaren kommer tillbaka till jorden efter provtagningarna.

Relaterat

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".