Irans utrikesminister Javad Zarif. Foto: Ronald Zak/AP.
Irans utrikesminister Javad Zarif. Foto: Ronald Zak/AP.

Stora förhoppningar inför förhandlingar om Irans kärnenergiprogram

Diplomater: Bara politiska beslut kvar
2:07 min

Efter tolv års dödläge i förhandlingarna om Irans kärnenergiprogram beskrivs nya förhandlingar som börjar i Wien i dag som mycket nära en permanent överenskommelse. Samtidigt varnar olyckskorpar att ett misslyckande nu riskerar att rasera flera års förhandlingsmöda.

"Förhandlingar om Irans kärnenergiprogram". Det är en rubrikrad med så många år på nacken, och hittills med sådan brist på konkreta framsteg, att även den mest optimistiske säkert genom åren tvivlat.

Sedan Irans kärnenergiprogram i sin nuvarande form blev känt år 2002 har vi bjudits på resolutioner, hårda ordväxlingar, sanktioner, nya resolutioner, embargon, hopp och släckt hopp.

Nu är det annorlunda, sägs det. Innan den 24 november ska en överenskommelse finnas. Diplomater säger att det ser ljust ut den här gången, att förhandlarnas arbete till 95 procent är klart, att det bara är politiska beslut kvar.

Förhandlingarna handlar enkelt uttryckt om omvärldens rädsla att Iran skulle kunna använda sitt kärnenergiprogram till att ta fram kärnvapen. Iran har hela tiden förnekat det och säger att kärnenergiprogrammet enbart har civila syften, inte militära, helt enkelt för att säkra energiförsörjningen.

Omvärlden, eller rättare sagt förhandlarna i gruppen som kallas 5 + 1, säkerhetsrådets permanenta medlemmar plus Tyskland, kräver bland annat att Iran ger garantier att man inte tänker utveckla kärnvapen och att man kraftigt begränsar anrikningen av uran.

Iran vill ha rätt att fortsätta anrika uran och till och med utvidga verksamheten, eftersom man anser att man behöver det för att producera tillräckligt med energi. I vågskålen för Irans kompromissvilja ligger också möjligheten till kraftigt lättade sanktioner, som slagit hårt mot landets ekonomi.

Många säger att det ändå ser positivt ut nu, att en historisk överenskommelse är nära, att det är nu eller aldrig. Andra är mer kritiska, tror att vissa klyftor fortfarande är förstora och fruktar att hökar i både Iran och USA kan sätta stopp för en överenskommelse.

Att tolv års förhandlingar i så fall blir till ingen nytta och att spänningen istället riskerar att öka med misstro och nya krigshot som möjlig följd.

Vem som får rätt? Inom en vecka kan vi ha fått svar.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".