Barn, äldre- och jämställdhetsminister Åsa Regnér till vänster och Barnombudsmannen Fredrik Malmberg till höger. I mitten ett barn. Foto: AP, Tomas Oneborg och Bertil Enevåg Ericson/TT
BO Fredrik Malmberg (t h) vill att barnkonventionen ska gälla över svenska lagar. Regeringen har lovat att göra konventionen till svensk lag, och barnminister Åsa Regnér (t v) är ansvarig för att implementera den. Foto: AP, Tomas Oneborg och Bertil Enevåg Ericson/TT

Därför är FN:s barnkonvention inte svensk lag

I dag fyller FN:s konvention om barnets rättigheter 25 år. Sverige skrev som ett av de första länderna under konventionen redan 1990, men har fått massiv kritik för att man inte gjort den till svensk lag. Men lagom till 25-årsjubileet av barnkonventionen ser det ut att bli så. 

Barnkonventionen antogs av FN:s generalförsamling den 20 november 1989 och Sverige var ett av de första länderna som ratificerade den, alltså förband sig att följa konventionen. Konventionen innehåller bestämmelser om mänskliga rättigheter för barn, och slår bland annat fast att alla barn oavsett bakgrund har rätt att behandlas med respekt och att komma till tals. 

Men konventionen är inte införlivad i svensk lag, något som Sverige fått upprepad kritik från FN:s barnrättskommitté för. Bland annat har Sverige under åren kritiserats för hur barn hanteras av sociala myndigheter, att barn sätts i häkte och hur barn som söker asyl behandlas. 

Många röster har höjts för att konventionen ska gälla över andra svenska lagar, bland annat från Barnombudsmannen Fredrik Malmberg, FN:s barnfond Unicef och barnrättsorganisationer som Rädda barnen och Bris. I våra nordiska grannländer Norge och Finland är konventionen lag sedan 2003 respektive 1991. 

Den nuvarande regeringen har lovat att konventionen ska bli lag, men först en kort tillbakablick om hur Sverige agerat tidigare.

Frågan har debatterats länge, men Sverige har tidigare istället för att införliva barnkonventionen i lagen valt att anpassa redan befintliga lagar till den. När Alliansen satt i regeringsställning var den splittrad i frågan – medan Kristdemokraterna och Folkpartiet ville arbeta för att införliva konventionen i lagen stötte frågan på motstånd hos Moderaterna och Centerpartiet.

Argumenten för att inte införliva konventionen i lagen då var bland annat varit att svensk lag redan lever upp till konventionen väl och att konventionstexten är otydlig och svår att tolka för svenska domstolar och myndigheter. En kartläggning som presenterades 2011 av den tidigare barn- och äldreministern Maria Larsson (KD) visade att svensk lag överensstämde väl med konventionen.

Men kritiken, både från organisationer, myndigheter och från politiskt håll fortsatte, Centerpartiet svängde i frågan och förra året tillsatte den dåvarande regeringen en utredning för att se hur möjligheterna ser ut för att implementera konventionen i lagen. Den utredningen ska vara klar till sommaren 2015.

I regeringsförklaringen i oktober i år slog statsminister Stefan Löfven fast att regeringen ska påbörja arbetet med att göra barnkonventionen till svensk lag. Barnminister Åsa Regnér, som är ansvarig för att implementera den, säger att frågan är prioriterad, men det är oklart hur det kommer att fungera i praktiken. Om barnkonventionen kommer att gälla före annan svensk lagstiftning eller om det kommer att bli ett stopp för att sätta barn i häkte vill hon inte svara på.

– Det är för tidigt att uttala sig om exakt vilka effekter det får, jag måste föra många samtal med barnrättsorganisationer och myndigheter, sa hon till TT för några veckor sedan. 

Fakta FN:s barnkonvention

Barnkonventionen innehåller bestämmelser om mänskliga rättigheter för barn. Den är rättsligt bindande.

Konventionen slår fast att barn inte är föräldrars eller andra vuxnas ägodelar utan individer med egna rättigheter.

Barn har också speciella behov av skydd och stöd.

Sverige har bland annat kritiserats för att barn inte fått komma till tals i asylprocesser.

Källa: Unicef (TT)

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".