Studenter studerar i biblioteket på Stockholms universitet. Foto: Bertil Ericson/TT.
Ungefär halva tillväxten går att förklara med att fler läst vidare. Foto: Bertil Ericson/TT.

Fler högutbildade skapar tillväxt

Trots det svårt att rekrytera
2:14 min

Den klart största förklaringen till att den svenska ekonomin vuxit under 2000-talet är att fler tagit högskole- eller universitetsexamen i Sverige än tidigare. Det visar en rapport från forskningsnätverket Entreprenörskapsforum.

Men tillväxten hade kunnat vara ännu högre om matchningen på arbetsmarknaden fungerat bättre, säger ekonomiprofessor Pontus Braunerhjelm på KTH.

– Vi har inte rätt folk på rätt plats, och en del hamnar dessutom i arbetslöshet, men om de i större utsträckning hamnade rätt skulle tillväxt, innovationer och produktivitet öka, säger Braunerhjelm, vd på Entreprenörskapsforum.

Utbyggnaden av universitet och högskolor i Sverige under 90-talet har gett fart åt ekonomin.

Under perioden 2000-2010 växte den svenska ekonomin med 30 procent. Ungefär hälften av den ökningen kan förklaras med att antalet högutbildade steg med mer än en halv miljon personer under samma period, visar beräkningarna i forskningsrapporten från Entreprenörskapsforum.

Men trots att fler tar examen från universitet och högskolor har många företag svårt att rekrytera.

– Vi hade kunnat växa snabbare om vi hade haft tillgång till rätt sorts kompetens än vad vi har i dag, säger Carl-Magnus Månsson, vd på it-konsultbolaget Acando.

Entreprenörskapsforum bedömer att en högutbildad person i genomsnitt är mellan två och tre gånger mer produktiv än en lågutbildad. Det betyder till exempel att det blir kostsamt för Sverige att inte ge utrikes födda med hög utbildning jobb efter kompetens, enligt ekonomiprofessor Pontus Braunerhjelm.

--Här har vi en begåvningsreserv som inte fullt ut kommer till rätta, inte får möjlighet att använda sin utbildning och sin kompetens, säger han.

En av många som tycker sig ha hamnat på fel plats är Ammar Ghazalah. Han är elingenjör med sju års arbetserfarenhet från Irak. Men efter sex år i Sverige jobbar han fortfarande som taxichaufför. Han tycker att svenska myndigheter misslyckats med att ta hand om inflyttade ingenjörer.

– Det är inte ett bra system för att ge chansen att jobba direkt. Först är det ett års grundkurs och sedan tre års praktik, trots att man redan är elingenjör, säger Ghazalah.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".