En svensk soldat i Afghanistan. Foto: Alexander Karlsson / TT.
En svensk soldat under insatsen i Afghanistan. Foto: Alexander Karlsson / TT.

Försvarsministern känner ingen oro för de svenska soldaterna i Mali

"Måste vara beredda på att försvara oss "
2:33 min

I januari ansluter svenska soldater till FN:s fredsstyrka i Mali. Landets regering saknar kontroll över stora delar av landet, som är instabilt, med flera våldsamma grupper, bland annat al-Qaida. Hittills har 31 soldater omkommit i FN-operationen, vilket gör den till en av FN:s dödligaste någonsin.

– I första skedet skickar vi 250 soldater. Skulle det behövas fler har vi mandat att skicka sammanlagt 400. Jag vet att Försvarsmakten har förberett sig noggrant på olika scenarion och anpassat sitt sätt att operera till de risker som finns, säger försvarsminister Peter Hultqvist (S).

I juli 2013 inledde FN fredsinsatsen i Mali, som syftar till att skapa stabilititet och säkerhet i landet, skydda civila och stödja statens kontroll av sitt territorium. En fredsplan har antagits som stöds både av regeringen och vissa rebellgrupper, men flera grupper stödjer den inte, bland annat al-Qaida i islamiska Maghreb, Aqim, en grupp som är känd för attentat och kidnappningar, vilket ingår i hotbilden mot de svenskar som nu skall åka till Mali. Överstelöjtnant Carl-Magnus Svensson skall leda den svenska insatsen.

– Vi måste vara beredda på att försvara oss vid en eventuell väpnad attack, och den förmågan har vi, säger Carl-Magnus Svensson.

Uppdraget för de svenska soldaterna är att samla information för att upptäcka grupper som stör freden i landet, i syfte att skydda både civilbefolkningen och FN:s trupper. FN har totalt 9.000 soldater från 38 länder på plats i Mali.

– Vi kommer att spana på marken, i lufthavet och genomföra samtal och samverkan med både parter och partner, säger Carl-Magnus Svensson.

– Jag tror att man skall ha en rimlig nivå av oro, säger Carl-Magnus Svensson. Dels för att vara beredd och ha en handlingsberedskap för att kunna hantera hot. Men samtidigt skall man inte överdriva hoten så att vi når en situation där vi inte uppnår något stöd över huvud taget till civilbefolkningen eller FN.

Det har kommit kritik som anser att svenskarna är för dåligt insatta i den här regionen, och har dålig kännedom om olika grupper och att man underskattar risken att dras in i strid. Hur ser du på den kritiken?

– Vi spenderar varje tillgänglig minut till att lära oss allt vi kan om den här konflikten, säger Carl-Magnus Svensson.

Under våren skall Sverige fatta ett nytt inriktningsbeslut för försvaret, perioden 2016 till 2020. Försvarsminister Peter Hultqvist (S) säger att Sverige genom insatsen i Mali kan knyta nya internationella kontakter, vilket kan vara betydelsefullt med tanke på de förändringar som sker i Sveriges eget närområde, med utvecklingen i Ukraina och den ökade militära aktiviteten i Östersjöområdet.

– Vi jobbar med den nationella dimensionen att bygga en svensk försvarsmakt som kan hantera de uppgifter som vi ställs inför i närområdet. Vi samarbetar djupare med Finland, att vi samarbetar djupare inom Norden, att vi är med i samarbetar inom Natos partnerskap, att vi jobbar inom EU, och att vi jobbar inom FN och är en aktiv part. Operationen i Mali är ett sätt att visa det, säger Peter Hultqvist.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".