Foto: TT.
Foto: TT.

KD kritiserar Migrationsverkets språkanalyser

"Jag inser att det är väldigt många människor som drabbas av det här"
1:48 min

Kritiken mot Migrationsverket fortsätter. Användningen av språkanalyser i asylärenden är inte rättssäkra. Det säger Désirée Petrus, riksdagsledamot för Kristdemokraterna som vill införa en migrationsinspektion som ska övervaka Migrationsverket.

– Jag inser att det är väldigt många människor som drabbas av det här företagets språkanalyser. Är de inte rättssäkra så riskerar vi att kanske att skicka människor till sin dödsdom, säger Désirée Petrus.

Av den anledingen vill Kristdemokraterna införa en migrationsinspektion som ska övervaka Migrationsverket. Det sa Désirée Petrus i går i en interpellationsdebatt med migrationsministern Morgan Johansson. Någon migrationsinspektion är dock inte aktuell.

– Vi har inga planer på något sådant. Vi har en domstolssäkring, de som inte får uppehållstillstånd kan överklaga och då är det en domstol som prövar det. Det tycker jag är rättssäkert, säger Morgan Johansson.

Bakgrunden till debatten är den senaste tidens avslöjanden att Migrationsverkets samarbetsparter Sprakab gjort ett stort antal bristfälliga språkanalyser åt Migrationsverket.

Morgan Johansson har dock fortsatt förtroende för både Migrationsverkets handläggning och för användningen av språkanalyser.

– Det innebär inte att det inte kan begås fel. Är det då så i den här situationen att någon påstått att man kan saker som man sen inte kan då är det ett problem. Och då måste den myndighet som har hand om det gå till botten med det.

Enligt migrationsministern kommer det nu också ske. Två utredningar är tillsatta för att granska dels Sprakab och dels systemet med språkanalyser i sin helhet.

För den nordkoreanska pojken som Ekot berättat om och som riskerar att utvisas till Kina gör samtalen i riksdagen i går mindre skillnad. Han antas fortfarande vara kines och håller Kina med är det också dit han kommer att skickas. Men gör de det inte blir han istället med största sannolikhet en av de mer än 20 000 asylsökande i Sverige som är utan nationalitet. Han blir då en person som vare sig får jobba eller studera tills dess att hans ärende tas upp igen om fyra år.

Relaterat

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".