Näringslivets hus i Stockholm. Foto: Erik Mårtensson/TT.
Här inne i Näringslivets hus har det hållits många förhandlingar mellan fack och arbetsgivare. Foto: Erik Mårtensson/TT.

Svenskt Näringsliv kritiserar sympatiåtgärder

Störs mest av sympatiåtgärder
2:42 min

Det behöver inte gå långt som till strejk för att företag ska drabbas. Också varsel om stridsåtgärder slår ofta mycket hårt mot hela branscher, skriver Svenskt Näringsliv i en ny rapport.

– Vi är kritiska till hur man använder varsel i allmänhet på vissa delar av arbetsmarknaden. Men om det är någonting vi skulle vilja lyfta fram, så är det sympatiåtgärderna, säger Christer Ågren, vice vd på Svenskt Näringsliv.

Statistiken över förlorade arbetsdagar i Sverige ger bilden av en lugn och fredlig arbetsmarknad. 2013, exempelvis, förlorades lite drygt 7 000 arbetsdagar till följd av konflikter, enligt Medlingsinstitutets statistik. Det kan jämföras med 1980-talet då det rörde sig om hundratusentals strejkdagar om året.

Men skenet bedrar, anser Svenskt Näringsliv. För även om antalet strejker är få, så är varsel om stridåtgärder vanliga. 2013 lades 84 sådana varsel. De drabbar också företagen, genom ökad osäkerhet om att kunna klara leveranser och andra åtaganden.

Sympatiåtgärder från förbund som redan tecknat egna kollektivavtal slår hårdast, anser Christer Ågren.

– När man inte kan lita på att ett kollektivavtal håller, till exempel i form av sympatiåtgärder, är det många företag som inte vill vara med inom kollektivavtalen, vilket underminerar hela modellens trovärdighet.

Svenskt Näringsliv vill förhandla om nya regler för varsel om stridsåtgärder, inom ramen för kollektivavtalen. Industriavtalet skulle kunna fungera som modell, anser Christer Ågren. Där finns det inbyggda tröghetsmekanismer, men framför allt är det faktum att dessa företag är mer konkurrensutsatta som gjort industrifacken mindre benägna att varsla om stridsåtgärder.

– Det är väldigt kostnadsfritt för facken, det vill säga att högre kostnader, de vältrar man bara över på kunderna, säger Christer Ågren.

Men Lars Lindgren, förbundsordförande för Transportarbetareförbundet, som tillsammans med Byggnads och Seko, toppar listan över lagda varsel, håller inte med om den beskrivningen.

– Vi har blivit av med en otrolig massa jobb till utländska åkare, som dessutom bedriver en massiv marknadsstörning i det här landet, och det är ingen som tar tag i det. Vi är också utsatta för precis samma konkurrens som industrierna.

Sympatiåtgärderna behövs också, anser Lars Lindgren på Transport. Det är viktigt att kunna hjälpa andra förbund med svagare ställning på arbetsmarknaden, att nå fram till skäliga avtal. Och han ger tummen ner för Svenskt Näringslivs planer på att föra in regleringar av varslen i kollektivavtal. Han vill tvärtom utvidga varslen.

– Jag skulle vilja skärpa till våra möjligheter att dels ha kortare varseltider, dels att man kan utveckla internationella sympatiåtgärder, säger Lars Lindgren.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".