Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
Riksåklagare Anders Perklev. Foto: Mona Hambraeus/Sveriges Radio.Riksåklagare Anders Perklev. Foto: Mona Hambraeus/Sveriges Radio.
Riksåklagare Anders Perklev. Foto: Mona Hambraeus/Sveriges Radio.

Riksåklagare: Ändra lagen för att korta häktningstider

Ordningen från 1940-talet inte anpassad
2:08 min

Det krävs lagändringar för att komma till rätta med de kritiserade långa häktningstiderna, anser Riksåklagare Anders Perklev. Det finns fall där personer suttit häktade i många år och Sverige har fått kritik både för isolering och långa häktningstider.

– Europarådet och FN:s tortyrkommittéer kritiserar ju Sverige löpande på en rad punkter särskilt när det gäller de långa häktestiderna och isoleringen, säger Anne Ramberg, generalsekreterare i Advokatsamfundet. 

När det gäller isoleringen av brottsmisstänkta och hur länge personer är häktade sticker Sverige ut jämfört med andra länder, en förklaring är omfattningen av de restriktioner som misstänkta har för att de inte ska kunna påverka utredningen.

I Danmark har man till exempel infört en maxgräns för hur länge personer kan ha restriktioner. Peter Scharff Smith är forskare på institutet för mänskliga rättigheter i Danmark.

– Det är rätt otroligt att det händer i ett land som Sverige, när det finns så mycket forskning som visar hur farligt det är.

Så här berättar en 23 årig man, nu dömd för inblandning i flera mord, om hur han påverkats av de fyra år han varit häktad. Han berättar i ett brev som vi låtit en annan röst läsa in:

– Jag har fått ont i kroppen under de här åren, speciellt i ryggen och så har jag fått magkatarr som jag tar medicin mot. Så har jag fått nedsatt syn och känslighet mot ljud och ljus. Panikångest har jag varje dag, och sömnrubbningar - det hade jag inte förut. 

I Sverige kommer ofta kritik från advokater om att domstolarna som beviljar restriktioner för ofta går på åklagarnas linje, och inom åklagarmyndigheten arbetar man nu med nya riktlinjer, men det behövs också lagändringar om man ska kunna korta häktestiderna och minska isoleringen, anser Riksåklagare Anders Perklev.

– Jag tror att man kan se till att man preciserar skälen för restriktioner bättre och är tydligare i beslutsmotiveringen. Sen tror jag att det är nödvändigt också att vi ser över vår processordning, som är från 1940-talet och inte anpassade efter de stora utredningar av till exempel grov organiserad brottslighet som vi har idag, säger Anders Perklev.

 

 

Relaterat

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".