Ullrika Modin, fritidspedagog och arbetslagledare på Pärlans förskoleklasser och fritidshem på Mälarhöjdens skola i Stockholm.
Ullrika Modin, fritidspedagog och arbetslagledare på Pärlans förskoleklasser och fritidshem på Mälarhöjdens skola i Stockholm. Foto: HENRIK MONTGOMERY / TT

Stor rapport avslöjar: Skolan fallerade innan kommunaliseringen

Gick utför hos 70-talisterna
2:03 min

Dåliga resultat i svenska skolan går varken att skylla på kommunalisering eller fritt skolval. Enligt en ny rapport började resultaten sjunka innan reformerna på 90-talet.

Resultaten i svensk skola började sjunka redan innan skolan reformerades under 90-talet och bland annat kommunaliserades. Det är en av slutsatserna i den omfattande rapport som Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering,  IFAU,  presenterar idag. Institutet har studerat skolreformerna som genomfördes på 90-talet och vilken påverkan de haft på svensk skola.

– En mycket viktigt slutsats är vi kan se att den resultatnedgång som vi pratat mycket om i svensk skola när vi har sett resultaten från Pisa och så vidare. Den resultatnedgången kan vi se påbörjades redan egentligen innan de här stora reformerna genomfördes, säger Anna Sjögren som är docent på IFAU.

På uppdrag av regeringen har IFAU studerat hur decentralisering och kommunaliseringen av skolan samt införandet av det fria skolvalet och etableringen av friskolor har påverkat resultatutvecklingen i skolan och resultatspridningen mellan olika sociala grupper. Genom att ha tittat på flera internationella studier av elevers kunskaper i olika ämnen, såsom Pisa-undersökning, men också mönstringsresultat för unga män och resultat från en studie av elevers kunskapsnivåer utfört av Göteborgs universitet som startade redan på 60-talet, kan man alltså se att svenska skolelevers kunskapsresultat började sjunka redan på 80-talet. Anna Sjögren igen.

– Först så går resultaten uppåt. Eleverna klarar sig bättre och bättre. Men sen vänder det. Och då vänder det hos årskullar som är födda nånstans i början på 70-talet och som då är födda innan de kan ha påverkats av 90-tals reformerna.

Och rapporten visar också att kunskappstappet inte verkar ha slagit hårdare mot vissa sociala grupper utan går att se överallt, oavsett klass eller annan bakgrund. Vad resultatnedgången hos svenska elever beror på kan inte den här studien svara på annat än att det enskilt inte går att skylla på 90-talets stora skolreformer.

– Det måste ha varit något annat som påbörjade förändringen av resultaten i den svenska skolan. Sen är det svårt att säga vad de här reformerna har bidragit med ytterligare för resultatutvecklingen har ju fortsatt vara negativ och där är det mycket svårt att knyta reformerna till den här resultatutvecklingen.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".