Kvinnoregistret. I polishuset i Flemingsberg förvarar Södertörnspolisen det hemliga kvinnoregistret. Foto: Bo Göran Bodin / Sveriges Radio
Kvinnoregistret. I polishuset i Flemingsberg förvarar Södertörnspolisen det hemliga kvinnoregistret. Foto: Bo Göran Bodin / Sveriges Radio
#KVINNOREGISTRET

Polisens riskbedömningar döms ut

"Man kan lika gärna köpa en tärning"
2:52 min

En ny rapport från Rikspolisstyrelsen dömer ut de riskbedömningar som polisen gör för att skydda våldsutsatta kvinnor. Ekot har tidigare berättat hur polisen gjorde en felaktig riskbedömning i ett fall med en kvinna som finns registrerad i Stockholmspolisens kontroversiella register. Kvinnan mördades senare av sin man.

– Vi har undersökt tre av de metoder som polisen använder. De är lika dåliga allihop. Det har inte att gått att få till det inom polisorganisationen, så det fungerar på slumpnivå. Man kan lika gärna köpa en tärning, säger Sten Levander, professor i psykiatri, som är en av den som utrett riskbedömningarna åt Rikspolisstyrelsen.

I går avslöjade Ekot att Södertörnspolisen i Stockholm i tio års tid fört ett hemligt register över kvinnor som anmält att de blivit misshandlade eller hotade av en närstående. I registret står mängder med integritetskränkande information om kvinnorna, bland annat benämns de som "mytoman", "krånglig" och "psykiskt instabil".

Så gott som alla kvinnor som förts in i det här registret har genomgått en så kallad hot- och riskanalys, eller riskbedömning. Det är en slags checklista, ett verktyg, som används för att bedöma gärningsmannens farlighet och kvinnans utsatthet när det gäller våld i nära relation.

En sådan riskbedömning gjordes i fallet med Mirjana, en 44-årig kvinna som slagit larm om att hennes man slagit henne. Slutsatsen där blev att det var låg risk att hon skulle bli utsatt för allvarligt eller dödligt våld.

Hon mördades en kort tid senare av sin man. Mannen var före detta polis som själv arbetat i polishuset i Södertörn. Så här säger Lars Lehman som i dag är chef för Brottsoffergruppen i Södertörn om fallet.

– Det borde inte ha hanterats av oss kan jag tycka. Det borde ha varit poliser som inte kände honom, det borde har varit en annan brottsoffergrupp, säger han.

Professor Sten Levander, som står bakom den nya rapporten från Rikspolisstyrelsen, menar att själva verktygen, checklistorna som ska användas för att göra de här riskbedömningarna, är bra i sig. Det är bara det att poliserna inte kan använda dem på rätt sätt.

– De enskilda poliserna saknar utbildning i människokunskap och det måste man ha när man använder de här riskinstrumenten som är utvecklade inom psykiatri, rättspsykiatri och kriminalvård. Det andra problemet är att man är så bunden av traditioner och magkänsla och därmed inte har respekt för vetenskapen i det hela. Det introducerar en massa fel i bedömningarna som kan gå åt alla möjliga håll, inklusive att öka risken för våld, säger Sten Levander.

En som reagerar på avslöjandet av kvinnoregistret, och som berörts av fallet med den registrerade Mirjana som mördades av sin man, är Olga Persson, generalsekreterare på kvinnojoursorganisationen Unizon.

– Hon hade ju absolut ingen hjälp alls och vi ser ju att alla varningssignaler finns hos den här mannen. Han är våldsam och aggressiv även inför andra och man undrar ju hur det följdes upp. Vilka insatser riktades mot honom och hur gjorde man den här hot- och riskbedömningen? Det är alldeles uppenbart att det här är en högrisksituation och i efterhand så undrar man hur polismyndigheten har jobbat med de här fallen, säger Olga Persson.  

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".