Beatrice Ask (M), justitieskottets ordförande, menar att det inte är självklart att fler poliser nu kommer synas ute i samhället. Foto: TT
Beatrice Ask (M), justitieskottets ordförande, menar att det inte är självklart att fler poliser nu kommer synas ute i samhället. Foto: TT

Beatrice Ask tveksam till polisens omorganisation

Ask: "Polisen är en trög organisation"
2:05 min

Den svenska polisen är sedan 1 januari en enda myndighet, i stället för 21 olika som tidigare. Färre chefer och fler poliser i brottsdrabbade områden för att klara upp fler vardagsbrott är syftet. Nu säger förra justitieministern, moderaten Beatrice Ask, att hon är tveksam till den stora omorganisationen.

– En del tror att 'ja, nu har riksdagen beslutat, då kommer det här att hända'. Men polisen är en trög organisation, och även om den nu ska förändras så finns det alltid krafter som drar åt fel håll, säger Beatrice Ask.

Sveriges förra jurstiteminister, numera ordförande i justitieutskottet, anser att det inte är självklart att det verkligen kommer att bli fler synliga poliser ute i samhället som utlovat.

Under sina åtta år som justitieminister har hon upplevt att polisen, trots olika löften, tenderar att nedprioritera det lokala arbetet.

– Då menar jag att regeringen måste ligga på, ta initiativ. Jag tycker att det är viktigt att säkerställa att riksdagen får en återkoppling så att ger mer kraft i det lokala polisarbetet, säger Ask till P1-programmet I lagens namn.

Tillsammans med övriga allianspartier har Moderaterna därför riktat ett formellt krav om att regeringen aktivt ska följa upp polisens lokala bemanning över hela landet.

Inrikesminister Anders Ygeman (S) svarar att han tänker göra vad han kan för att se till att avsikterna med polisens stora omorganisation verkligen efterlevs.

– Vi ska ju genomföra den här utvecklingen. Jag lovar att följa reformen noga och ha en bra dialog med polisen, säger Ygeman.

Ett hot mot ökad polisiär närvaro är att kriminella gäng i många bostadsområden blir alltmer aggressiva och anammar strategier för att göra det så jobbigt som möjligt för enskilda poliser att arbeta.

Ett av dessa områden är Araby i Växjö, där ungdomar under året angripit poliser med våld och hot.

– Antingen omhändertar vi någon, det kan oftast uppröra. Vissa ungdomar accepterar inte att polisen tar tag i en annan ungdom, utan då ska man försvara vederbörande, säger ungdomspolisen Anette Östman Ottosson, som upplevt problemen på nära håll.

– Det där inget man kan luta sig tillbaka och säga 'okej, nu har jag kontakt med alla ungdomar här i området.' Utan det är hela tiden att vi måste underhålla det, säger hon.

Relaterat

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".