Ett litet barn, fött extremt tidigt - i vecka 24. Foto: TT
Ett litet barn, fött extremt tidigt - i vecka 24. Foto: TT

Många extremt tidigt födda får allvarliga beteendeproblem

"Svårigheter när det gäller uppmärksamhet"
2:29 min

Allt fler barn i Sverige som föds extremt tidigt överlever. Men vart femte barn, av de som är födda innan den 28:e graviditetsveckan, har redan vid två och ett halvt års ålder så allvarliga beteendeproblem att det påverkar deras vardag. Det visar en ny avhandling från Lunds universitet.

Längre reportage: Hör mer om studien i P1-morgon

I studien från Lunds universitet har man följt upp drygt 400 barn som fötts innan vecka 28 av graviditeten.

20 procent av de prematura barnen uppvisar beteendeproblem av allvarligare art, förklarar Johanna Månsson, forskaren bakom studien.

– Det här är barn som är mer socialt tillbakadragna, mer ängsliga och har också betydande svårigheter när det gäller uppmärksamhet, säger hon till Ekot.

Avhandlingen är en delstudie som ingår i den nationella studien Express, som internationellt sett är en av de största uppföljningsstudierna av barn som fötts extremt tidigt. 35 procent låg under den nivå som man förväntade sig när det gäller kognitiv förmåga.

– Alltså svårigheter att minnas och komma ihåg, långsammare informationsprocessande, svårigheter att se samband, att göra sin värld begriplig, att se likheter och skillnader, logisk slutledningsförmåga och sådana saker.

Sex procent av barnen hade så allvarliga kognitiva problem att man ser det som en permament skada. Studien visar också att de extremt för tidigt födda som grupp presterade sämre när det gäller kognition, språk och motorik än de fullgångna barnen.

– Jag har faktiskt sytt en docka som väger lika mycket som han gjorde när han föddes. På hans födelsedag brukar vi ta en bild på honom och dockan så man kan se hur mycket som hänt, säger Kajsa Holmberg, vars son vägde 580 gram när han föddes.

I dag, två och ett halvt år senare, mår sonen bra. Han är lite sen med talet, grovmotoriken är slarvig och han får fortfarande mat via en knapp på magen.

Men den lille gossen går på förskola, och han springer och leker som vilket barn som helst. Mamma Kajsa Holmberg, är glad för all ny forskning på området.

– Det är fruktansvärt bra att man gör sådana här studier. Utan studier och utan resultat så kan det heller inte komma pengar för att hjälpa barnen. Att fånga upp dem tidigare så att de får det så bra som möjligt i skolan, säger Kajsa.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".