lagbok
Foto: Henrik Montgomery/TT

Ingen inför rätta för rekrytering till terror

"Inte precis något som sker framför våra ögon"
2:42 min

Trots att det varit olagligt att rekrytera andra personer till terrorbrott i Sverige i flera år har ingen hittills ställts inför rätta för brottet. I Europa har sådana här utredningar blivit vanligare när det gäller islamistisk terrorism och brottet förekommer även i Sverige, säger Peder Hyllengren, terrorismforskare på Försvarshögskolan.

– Det pågår en aktiv rekrytering, det är något som vi får höra titt som tätt. Om de här rekryterarna kan hamna bakom lås och bom, då är naturligtvis mycket vunnet, men så har det inte riktigt sett ut än så länge.

Rekrytering till terrorbrott är förbjudet sedan 2010 i Sverige. Lagen omfattar även utbildning och offentlig uppmaning till terrorbrott. Men lagen har inte prövats i domstol.

I Europa finns däremot flera exempel på den här typen av utredningar, bland annat dömdes nyligen en man i Belgien till 12 års fängelse för att ha rekryterat och arrangerat resor ner till Syrien, säger Peder Hyllengren.

– I andra europeiska länder har man nått till fällande domar i de här fallen.

Och det skulle vara möjligt i Sverige också med den lagstiftning som finns?

– Det skulle vara möjligt.

Lagstiftningen kring terrorism i Sverige ses för närvarande över, en utredning kommer att presentera förslag i sommar.

Enligt Peder Hyllengren har flera länder i Europa en striktare lagstiftning kring terrorism än vad Sverige har, vilket skulle kunna vara en förklaring till att det blir fler åtal där.

Agneta Hilding Qvarnström, chefsåklagare vid riksenheten för säkerhetsmål, säger att det främsta skälet till att det inte blivit fler åtal för terrorbrott inte har med själva lagstiftningen att göra, utan att brotten är svårutredda.

– Hur ska man komma in i de här miljöerna, hitta bevisning med bäring? Det är ju inte precis något som sker framför våra ögon, det är en svårighet. En annan är ju att till fullo få veta vad är tankarna med det man har för avsikt att göra.

– Man måste ju visa att det är terrorbrott till exempel som ska begås, om man tänker sig att man reser iväg, eller att det är det som man rekryterar till, säger Agneta Hilding Qvarnström.

2013 greps över 200 personer i Europa misstänkta för terrorbrott med koppling till religiös extremism, nästan en fördubbling jämfört med 2009. Ett 60-tal fall gick till domstol, enligt statistik från EU:s polisbyrå Europol. Men i Sverige var det inga sådana åtal det året och siffran har fortsatt att ligga lågt.

Europol konstaterar också att brott som blivit vanligare är just rekrytering och organiserande av resor till Syrien. Även om det finns en striktare lagstiftning i flera andra europeiska länder, så ifrågasätter Peder Hyllengren varför det inte blir fler åtal i Sverige.

– Jag sitter själv inte inne med svaret på det, om det kan vara en resursfråga, om det kan handla om andra saker, men jag skulle välkomna en djupare analys av på vilket sätt den svenska lagstiftningen inte har fungerat fullt ut.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".