Greklands lista godkänd

2:54 min

Euroländernas finansministrar har godkänt Greklands lista över åtgärder de tänker vidta för att få igång sin ekonomi.

Listan, som godkändes efter en telefonkonferens med eurozonens finansministrar på tisdagseftermiddagen, är betydligt längre än vad många hade trott.

Ändå är den nästan helt utan siffror och beräkningar på vad de olika åtgärderna betyder pengamässigt, oavsett om det handlar om satsningar eller neddragningar. Det saknas också en tidsplan för när dom olika förslagen kan komma att genomföras.

Det här kritiseras också, inte minst av en av Greklands lånegivare, Internationella Valutafonden, som ändå ställer sig bakom listan.

Regeringen vill först och främst bekämpa skatteflykten och korruptionen och det lovordas av EU-kommissionen säger talespersonen Margaritis Schinas. Han säger också att man ska se den som en utgångspunkt för fortsatta diskussioner:

– Särskilt är kommissionen nöjd med att man vill ta krafttag mot skatteflykt och korruption, sa han tidigare idag.

Den grekiska regeringen vill också förändra landets pensionssystem och hur landet sätter sin moms. Samtidigt vill den ha ett nytt sätt för hur offentliga, alltså statliga och kommunala, upphandlingar ska gå till. Man vill också ha ett nytt system när det gäller tillsättningen av chefer inom offentlig förvaltning, ett system som grundar sig på meriter och inte på vilka kontakter man har.

När det gäller de statliga utgifterna vill regeringen också dra ner på antalet departement, från dagens 16 till tio. I Grekland finns också åtskilliga särskilda tjänstemän som tituleras som särskilda rådgivare.

De rådgivarna ska bli färre till antalet och regeringen vill minska dagens förmåner till regeringens ministrar, parlamentariker och topptjänstemän i statliga förvaltningen. Det rör alltifrån bilar till traktamentsersättningar.

På den grekiska listan finns också särskilda stödinsatser för de greker som lever under mycket svåra förhållanden, och kanske inte ens har mat för dag. Det talas bland annat om att alla greker ska ha tak över huvudet och sjukvård. Här beskrivs bland annat ett system med matkuponger eller stämplar för dom som inte har råd att själva betala för sin mat.

Men även de grekiska medierna ska dra sitt strå till stacken. Det innebär till exempel att de mediebolag som sänder radio ska betala marknadsmässiga priser som sätts via auktioner om de vill utnyttja radiofrekvenser.

För tidningarna innebär det att en ny lag ska utformas som reglerar hur de måste sköta sin redovisning. I dag finns ingen sådan tydlig redovisningslag för mediebolagen, och en del bolag anses ha satt i system att bokföringsmässigt göra förluster år efter år för att slippa betala skatt till staten.

Nu väntar tuffa diskussioner, inte minst bland Euroländerna, om innehållet i listan. Senast i april månad väntas det avgörande beslutet om Greklands stödprogram.