Björklund fnyser när S och MP satsar på skolan

1:10 min

Regeringen avsätter två miljarder kronor till fler lärare i lågstadiet i den kommande vårbudgeten. För att kommuner och fristående skolor ska få pengar måste de ha en strategi för att rekrytera ny personal. FP-ledaren Jan Björklund avfärdar satsningen som en budgetbluff, eftersom den fanns med i Alliansens budget som riksdagen klubbade före jul.

Regeringen vill nu öka antalet lärare i lågstadiet. Från och med i höst ska kommuner och fristående skolor kunna få statsbidrag för att anställa speciallärare och annan personal.

De två miljarderna är en del i regeringens så kallade lågstadielöfte, som innebär att alla barn tidigt ska få det stöd de behöver för att nå kunskapsmålen.

– Vi ska se till att det här verkligen blir en investering som märks i klassrummet och för lärarna i lågstadiet. Och därför kommer vi att samarbeta med kommunerna om att ta fram rekryteringsplaner och klargöra konkreta lågstadielöften för fler anställda och mindre klasser om man vill i de tidiga åren, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Ni villkorar pengarna, varför gör ni det?

– Därför att vi vill se till att pengarna landar hos de skolor och kommuner som har allra störst behov och tar ett ansvar för rekryteringen av lärare.

Men från de borgerliga partiernas sida väcker dagens utspel starka reaktioner. Så här säger Folkpartiledaren Jan Björklund.

– Det är en enda stor budgetbluff från regeringens sida. Satsningen är ju bra, men den är redan beslutad, den togs i riksdagen den 3 december, för att alliansens budget då vann och vi hade den som förslag i vår budget.

Skolans huvudmän - kommuner och de som driver fristående skolor - ska kunna få statsbidrag för att anställa fler lärare. Men en förutsättning för att få ta del av pengarna är alltså att de kan presentera en strategi för hur de ska möta skolans stora rekryteringsbehov.

– Det är en oerhört välkommen satsning. Vi vet att satsningar tidigt ger bra effekt. Det blir mycket billigare än att försöka reparera de behoven längre upp i skolsystemet, säger Maria Rönn, förste vice förbundsordförande på Lärarförbundet.

Och extra mycket välkomnar hon kravet på motprestation från skolans huvudmän.

– Det är någonting som vi länge har efterlyst. Många kommuner har i dag inga rekryteringsstrategier framme, samtidigt som vi står i en stor lärarbrist som kommer att växa betydligt under de kommande åren.

Regeringen vill också satsa på fler platser på lärarutbildningarna för att möta bristen på lärare. Grundlärarutbildningen ska utökas med 700 platser årligen och även speciallärar- och specialpedagogutbildningen ska få ytterligare 300 utbildningsplatser årligen.

Maria Rönn betonar dock att det inte enbart räcker med fler utbildningsplatser. Det måste också löna sig att vara lärare, säger hon.

– Kommunerna måste ta den här lärarbristen på allvar och inse att lön är det viktigaste rekryteringsinstrumentet. Det måste man börja använda sig av, både för att behålla de lärare man har och för att kunna locka unga människor att vilja bli lärare.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista