Ny kritik mot Pisa-testet - frågorna är för krångligt ställda

2:16 min

Ny svensk forskning ifrågasätter om Pisa-resultaten i naturvetenskap med säkerhet kan säga att svenska elevers kunskaper har blivit sämre. En doktorsavhandling visar att eleverna missgynnats av krångligt formulerade frågor.

– Eleverna gav uttryck för att den bild av naturvetenskap som förmedlades i provuppgifterna var ganska främmande och märklig. Uppgifterna handlar om fiktiva elever som gör en massa olika saker som handlar om naturvetenskap. 'Varför gör de ett såhär konstigt experiment?' kunde eleverna tycka, säger Margareta Serder, utbildningsforskare vid Malmö högskola, som står bakom avhandlingen.

Serder har filmat elever när de löser uppgifter i det omdiskuterade Pisa-testet. Vad hon ser är att eleverna har stora svårigheter att förstå vad det är de ska svara på.

De har alltså inte problem med själva det naturvetenskapliga innehållet, utan med att tolka frågorna, som ofta är krångligt formulerade. Det här gör att vi får en orättvis bild av 15-åringars kunskaper i naturvetenskap, menar Margareta Serder.

Kunskapsprovet Pisa mäter 15-åriga skolelevers kunskaper i naturvetenskap, läsförståelse och matematik. Provet har fått ett mycket stort inflytande över länders utbildningspolitik.

Till skillnad från andra kunskapsprov så bygger Pisa på att mäta hur elever kan omsätta sin kunskap i påhittade vardagssituationer.

Margareta Serder menar att den här typen av uppgifter används allt mindre inom undervisningen i svenska klassrum. Istället lär sig svenska elever andra saker - men som inte mäts i Pisa.

-- Jag motsätter mig också ordet försämrats, de har förändrats. Men vi kan inte utläsa någonting om vad som är vad utifrån resultatet, säger Serder.

Att Pisa-resultaten är ett trubbigt verktyg bekräftas av en annan Pisa-kritiker, Paul Andrews på Stockholms universitet och tidigare vid Cambridge, som i många år forskat på matematikundervisning.

Han har granskat provuppgifter inom matematik och anser att de mer handlar om läsförståelse än matematik. Det tar därmed fokus från den verkliga matematiken - och de problem som svenska elever har.

Projektledaren för Pisa i Sverige, Magnus Oskarsson, har läst Margareta Serders avhandling. Han anser inte att den ger belägg för de Serders påståenden, men håller med om att träffsäkerheten i Pisa inte ska övervärderas.

– Jag håller ju inte med om den slutsatsen. Men det är klart att vi som jobbar med det här är ju de första att säga att vi naturligtvis inte mäter allt, och kan inte dra alla slutsatser, men vi är tämligen övertygade om att vi mäter ett antal viktiga saker, säger Magnus Oskarsson.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista