Oroas av debatten kring personer med psykiska problem

10 min

Andrepiloten Andreas Lubitz misstänks ha störtat 150 människor i döden, för en vecka sedan. Diskussionerna kring hans sviktande psykiska hälsa pågår fortfarande, och i Tyskland debatteras nu för fullt om en person med uppenbara psykiska problem överhuvudtaget ska kunna vara pilot. Diskussionen är otäck, menar Anki Sandberg, samordnare för Nationell samverkan för psykisk hälsa, NSPH.

– Man måste förstå att psykisk ohälsa debuterar i olika åldrar. Många kommer ju redan att vara utbildade kirurger, busschaufförer, lokförare eller piloter när de drabbas av psykisk sjukdom, säger Sandberg till Studio Ett.

Att föra ett resonemang kring att människor med vissa psykiska sjukdomar inte kan ha vissa yrken, vad är risken med det?

– Jag tror att det skulle kunna få väldigt otäcka konsekvenser, för det finns ju många andra sjukdomar man kan drabbas av. Får man en stroke till exempel, eller ett epileptiskt anfall - då måste vi börja gentesta människor. Då måste man gå in i en urvalsprocess som blir omöjlig, säger hon.

Enligt Anki Sandberg bör man istället vända på resonemanget, och jobba hårdare med att minska stigmat kring psykisk ohälsa och förmå människor att söka hjälp tidigt.

Tendensen finns redan, menar Sandberg, att människor drar sig för att söka hjälp för en eventuell psykisk sjukdom med risk för att de då kanske inte kan vara aktuella för en viss tjänst eller utbildning.

– De som har säkerhetsklassat arbete, som naturligtvis innefattar piloter, där borde man kräva mer av till exempel företagshälsovård.

Det har gått en vecka sedan Germanwings flight 9525 kraschade i sydfranska alperna. Diskussionen om den misstänkte andrepiloten Andreas Lubitz psykiska tillstånd pågår fortfarande i Tyskland.

Frågan har lyfts till två olika fronter. Den ena handlar om huruvida den mycket stränga patientsekretessen i Tyskland bör luckras upp.

Den andra linjen handlar om en person som haft eller har uppenbara psykiska problem överhuvudtaget kunna vara pilot. En läkare borde isåfall ha rätt att avslöja detaljer för en arbetsgivare, vilket inte går att göra i Tyskland i dagsläget.

Det åklagarna gått ut med den senaste veckan är att Lubitz inte hade någon organisk sjukdom, det vill säga någon fysisk sjukdom i traditionell mening.

Däremot har han tidigare i livet haft psykiska besvär. Innan Lubitz tog sin pilotlicens fick han psykiatrisk behandling, för bland annat självmordstankar.

Efter att han blev pilot har han också besökt, vad de tyska åklagarna beskriver, som läkare inom psykiatri, psykoterapi och även inom neurologi. Där har det inte påvisats någon självmordsproblematik.

Under veckan har det även kommit fram att Lubitz var sjukskriven en tid. För vad har inte de tyska åklagarna velat gå ut med, men enligt samstämmiga tyska medier rörde det sig om just psykiska problem.

Nu höjs röster i Tyskland som kräver starkare kontroller av personer som vill bli piloter, och framförallt hårdare tester under karriären.

Samtidigt menar andra att det vore farligt att närma sig en verklighet där bortåt fem miljoner tyskar, som lider av psykiska besvär, ska kontrolleras. Det skulle då innebära en kontrollstat, vilket är historiskt känsligt i Tyskland.

I Sverige menar nu alltså Anki Sandberg, vid Nationell samverkan för psykisk hälsa, att det redan finns tendenser till ifrågasättandet av människor som söker sig till vissa jobb.

– Inom polisen vet vi att det finns människor som blivit stoppade från att bli antagna för att de har ADHD. Vi tycker att man måste ligga väldigt nära en funktionsbedömning. Har du till exempel stora kognitiva svårigheter, eller svårt med din impulskontroll, så kanske inte polis är det bästa yrkesvalet, säger Sandberg.

Efter flygkraschen i alperna hoppas Anki Sandberg att det ändå kan komma något positivt ur den diskussion som följt.

– Det som kan bli positivt är att man börjar prata om det och kanske ser att man måste stärka den psykiatriska vården, bygga upp företagshälsovård och plocka upp de här människorna tidigt, säger hon.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista