Mycket ovanlig kompromiss om Iran i USA

3:19 min

I USA är ett dramatiskt politiskt dygn på väg att ändra förutsättningarna för förhandlingarna om Irans kärnenergiprogram.

Det handlar om hur stort inflytande den amerikanska kongressen ska ha över en överenskommelse med Iran. Efter en kompromiss ökar nu sannolikt det inflytandet markant, mot president Obamas vilja. Samtidigt som den kan innebära att de återstående Iranförhandlingarna kan komma att föras med en större arbetsro, förutsatt att inte Iran slår bakut inför kongressens inflytande.

Den amerikanska kongressen, och särskilt de mest Iranskeptiska republikanerna, har länge krävt inflytande över förhandlingarna om Irans kärnenergiprogram.

Vita huset och president Obama har sagt blankt nej till att låta den infekterade inrikespolitiken i USA påverka storpolitiken ute i världen.

Målet med förhandlingarna är en uppgörelse där Iran avstår sin kapacitet att tillverka kärnvapen mot att omvärldens långvariga sanktioner upphör.

Men under de hyperkänsliga förhandlingarna har amerikanska kongressledamöter hela tiden försökt störa samtalen genom att hota med nya sanktioner, och genom att skriva brev till Irans ledare med budskapet att när Obama är ute ur Vita huset kan ett eventuellt slutavtal rivas upp direkt.

Agerandet har skapat mycket ilska och stor oro i ett läge där det redan är svårt att veta om det överhuvudtaget går att nå en överenskommelse senast den sista juni.

Häromveckan slöts visserligen ett ramavtal med Iran, men väldigt mycket återstår för att nå ett slutavtal, och motståndare i både Washington och Teheran kommer nästan dagligen med utspel som gör att det emellanåt ser mycket mörkt ut.

Men efter en mycket ovanlig kompromiss i den amerikanska kongressen ser det ut som att åtminstone brösttonerna därifrån nu dämpas något, och att Iranförhandlingarna därmed kan få välbehövlig arbetsro.

Republikaner och demokrater i senatens utrikesutskott har nämligen banat väg för ett beslut där kongressen ska få granska avtalet och rösta om USA:s Iransanktioner ska lyftas, men under betydligt kortare tid än vad som tidigare krävts.

Det var ett helt enigt senatsutskott som beslöt att granskningen, omröstningen och de inrikespolitiska turer de kan leda till, nu får ta knappt två månader efter att ett avtal skrivits under. Tidigare förslag innebar dubbelt så lång tid för kongressen.

En del i praktiken omöjliga krav på Iran är också strukna - som att erkänna Israel, och att sluta stödja grupper och aktiviteter som är terroriststämplade av USA.

Enigheten i utrikesutskottet gör att det betraktas som i stort sett säkert att hela kongressen inom kort godkänner kompromissen, som alltså är en betydande mildring av tidigare förslag, och som därmed samlade så mycket stöd i båda partier att det veto som president Obama tidigare hotat med skulle kunna köras över.

Ställd inför detta faktum tog Obama tillbaka sitt vetohot, närmast tvingad till ett kongressinflytande han inte velat ha, men som han inte kommer undan.

Å andra sidan sätter kompromissen sannolikt stopp för ytterligare störningsmoment från Iranhökarna i kongressen, för deras ständiga hot om nya sanktioner och annat som riskerar att sabotera förhandlingarna medan de pågår.

Kompromissen innebär ett omfattande givande och tagande mellan republikaner och demokrater, och mellan kongressen och Vita huset som Obama alltså helst sluppit.

Men det kan samtidigt innebära större tyngd, trovärdighet och arbetsro för USA:s utrikesminister John Kerry när han nästa vecka fortsätter förhandlingarna med sin iranske kollega Javar Zarif.

Hur Iran ska reagera på den amerikanska kongressuppgörelsen återstår att se, utrikesminister Zarif upprepade senast i går att sanktionerna mot Iran måste lyftas i samma stund som en överenskommelse är klar, men så blir det inte enligt kongressens kompromiss.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista