Kinesiskt initiativ utmanar Världsbanken

5:06 min

Kina får allt mer både politiskt och ekonomiskt inflytande i världen. Ett exempel är AIIB, en ny gigantisk investeringsbank, som kineserna har tagit initiativ till att bilda.

Asia investment infrastructur bank (AIIB) är en ny gigantisk investeringsbank lik Världsbanken, som kineserna har tagit initiativ till att bilda.

Pengar ska investeras i vägar, broar och annan infrastruktur i Asien. Nästan 60 länder har hittills gått med, däribland Sverige, men USA står utanför. Obamaadministrationen känner sig hotat av Kina och bedömare menar att den nya banken är ett tydligt tecken på en maktförskjutning i världsekonomin.

– Jag hörde talas om det kinesiska initiativet i oktober förra året. Sedan har det gått väldigt snabbt, säger Fred Bergsten, som är fristående rådgivare till president Barack Obama, och expert på handelsfrågor på Peterson Institute för internationell ekonomi i Washington.

En kinesisk investerings- och utvecklingsbank, liknande Världsbanken, har på några månader växt från ett förslag till ett faktum. Nästan 60 länder har anmält sig villiga att satsa kapital i banken, som ska investera i infrastruktur i Asien. Men USA har hittills sett med stor skepsis på hela projektet.

– Det finns en rädsla för att kineserna ska utnyttja banken i egna syften. Att kinesiska företag ska gynnas när banken gör upphandlingar av stora projekt, eller att Kina utnyttjar banken som en förlängning av sin utrikespolitik.

Dessutom finns farhågor att banken inte kommer att ta hänsyn till mänskliga rättigheter och miljöeffekter när banken investerar i stora projekt som flygplatser, järnvägsnät och broar.

Men Fred Bergsten tror inte på att farhågorna kommer att besannas. Nu har flera inflytelserika länder, som Storbritannien, Tyskland och Frankrike gått med i banken och de skulle aldrig acceptera att kineserna beslutar om investeringar för att gagna egna intressen.

– De har allt att förlora på att inte följa spelreglerna. Banken ska ju låna upp gigantiska summor på den internationella kapitalmarknaden och den drar öronen åt sig, ifall det inte sköts på öppet och korrekt sätt.

Han rådde president Obama att gå med i banken, för att kunna påverka inifrån.

– Det blev inte så, och det beklagar jag.

Istället försökte Obamaadministrationen påverka andra länder till att inte gå med. Det slutade med ett diplomatiskt fiasko och USA såg sig sviket av nära allierade i Europa, som såg annorlunda på saken, säger Bergsten.

Nu stundar förhandlingar mellan ägarländerna om hur bankens ska styras. Kina är den största ägaren med mest inflytande, men kinesiska företrädare har sagt de inte kommer att inrätta ett veto, liknande det som USA har i Världsbanken och i Internationella Valutafonden.

På Brookings institution, en annan välrenommerad tankesmedja i Washington, finns David Dollar, tidigare kinaexpert på Världsbanken.

Han tror att relativt outvecklade länder i Asien, kommer att få stor draghjälp i sin ekonomiska utveckling, av den nya institutionen.

– Länder som Vietnam, får tillgång till kapital som investeras i infrastuktur som i sin tur är en förutsättning för en fortsatt tillväxt. Sådan länder kommer att bli stora vinnare.

Investeringarna kommer att knyta samman de olika marknaderna i Asien, behovet är enormt, säger han och i slutändan kommer alla att gagnas av den högre ekonomiska aktiviteten.

– Det är ett misstag att USA valde att inte gå med, men jag tror inte man ska överdriva betydelsen av att USA ställer sig utanför. Det är så många andra faktorer som spelar in i utvecklingen i Asien. Banken är bara en liten bricka, men den visar så klart på en pågående maktförskjutning i världsekonomin.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista