FN vädjar: Ta emot flyktingbåtarna i Indiska Oceanen

2:07 min

FN vädjar nu till regeringarna i Thailand, Malaysia och Indonesien att rädda de tusentals människor som, enligt FN, flyter runt i båtar som kan liknas med likkistor. Men än har inget land lyft förbudet mot att ta emot flyktingarna.

Men fiskemän i Indonesien trotsar förbudet och hjälper människorna, som kommer från Burma och Bangladesh för att söka asyl, i land.

I två stora lagerlokaler i staden Langsa på Sumatra i Indonesien sitter rader med människor som just kommit land efter flera månader ute på havet. Det är män, kvinnor och väldigt många barn som lite försiktigt tar sin första stapplande steg på fast mark på mycket länge.

En del ligger eller sitter och bara apatiskt tittar rakt fram. Flera är så uttorkade att de fått hjälp med dropp. En man har ett stort sår i huvudet

– Hade jag vetat om vad som väntat mig där ute på havet då hade jag hellre dött i Burma, säger 19-årige Manu Abdul Salam säger till nyhetsbyrån AP.

Hon berättar att kaptenen om bord på båten flydde i en speedbåt från skeppet efter att han tagit emot ett telefonsamtal. Men innan han hoppade ner i sin båt förstörde han den gamla fiskebåtens motorer. Så sedan dess har de över 800 ombord bara flutit omkring i Indiska Oceanen. I takt med att maten och vattnet tog slut bröt det ut regelrätta slagsmål ombord.

– Min bror var en av tolv som dödades. De slängde honom i havet, berättar Manu Abdul Salam.

Lokalbefolkningen i Langsa samlade ihop kläder, mat och vatten till båtflyktingarna som till största delen tillhör folkgruppen Rohingyas.

I Burma bor cirka 1, 3 miljoner Rohingyas under mycket svåra förhållanden och runt 300 000 bor i mycket undermåliga flyktingläger i Bangladesh.

Inget land accepterar den muslimska gruppen och varken Bangladesh eller Burma tänker acceptera att ta tillbaka de som gett sig av. I Burma vägrar man ens att använda ordet Rohingyas, trots att folkgruppen bott i landet i decennier. Regeringens talesperson förklarar det hela så här.

– Vi ser dem som bengalis och på samma sätt som vi inte ger indier eller kineser medborgarskap så kan vi inte heller se dessa som medborgare i vårt land, det måste världen lära sig, sa regeringens talesperson Ye Htut till en journalist igår.

Margita Boström Bangkok

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista