Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

"Utanförskap som är svårt att förstå"

Publicerat onsdag 24 juni 2015 kl 14.26
Mellan 4 000 och 5 000 migranter i Sverige
(2:54 min)
Rickard Klerfors hjärta till hjärta Linköping
Rickard Klerfors anda organizacija hjärta till hjärta. Foto Veli Brijani, Radio Romano

Rickard Klerfors, biståndsansvarig på organisationen Hjärta till Hjärta, som nyligen besökt Rumänien och Bulgarien berättare om en dimension på problematiken som är enorm.

– Det finns en fattigdom och ett utanförskap som det kanske är svårt att förstå för oss i Sverige.

I Sverige finns mellan 4 000 och 5 000 migranter idag, berättar Rickard Klerfors. Men bara i Rumänien finns cirka 2 miljoner romer, och 90 procent av dem lever under den rumänska fattigdomsgränsen. Och för de barn vars föräldrar reser utomlands är utsikterna inte bra.

– Det finns undersökningar som visar att de barn som är kvar hemma och går i skolan, när båda föräldrarna är utomlands, lyckas sämre i skolan och avhoppen ökar, säger Rickard Klerfors på Hjärta till Hjärta.

Och han har nu noterat att flera av de migranter som kommer från Rumänien till Sverige också tar med sina barn, och alltså tar dem ur skolan.

– Men nu under våren har jag oroats över flera olika vittnesmål från skolor där föräldrarna har tagit med sig sina barn till Sverige i hopp om att de ska få gå i skolan här.

Hur många barn handlar det om?

– Drygt hundra barn på de tre orter jag har varit i kontakt med.

Rickard Klerfors skriver i dag, tillsammans med Martin Valfridsson, som är nationell samordnare för arbetet med utsatta EU-medborgare, en debattartikel i Dagens Nyheter där de argumenterar för att det är bättre att satsa på skolgång i hemlandet i stället för att låta EU-migranternas barn gå i skola i Sverige. Den största grupp migranter som kommer till Sverige kommer bara tillfälligt, men det finns de som stannar mer permanent. I den senare gruppen finns familjer som bott här i upp till 12 år och vars barn är födda här, men utan att ha gått i skolan under den tiden. I de fallen är det viktigt att socialtjänst och skola kan göra individuella bedömningar, anser Rickard Klerfors.

– Vi kan inte ha en situation med barn som växer upp i Sverige utan att gå i skolan. Men jag anser att tyngdpunkten bör ligga på att förändra situationen i hemländerna.

Och efter samtal med många migranter och organisationer som arbetar för att hjälpa dem har Rickard Klerfors fått en tydlig bild.

– De vill ju egentligen inte vara här. Men de ser ingen annan lösning på att försörja sig.

Slutsatsen blir alltså att satsa mer i Rumänien, och det borde gälla både det offentliga samhället i Sverige och det civila samhället, enligt Rickard Klerfors på organisationen Hjärta till Hjärta.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".