Pengar saknas för att driva flyktingläger

2:27 min

Terrorgruppen IS har drivit miljontals på flykten i Irak. FN har öppnat flera läger i landet, men nu börjar pengarna ta slut.

Efter att IS intagit flera irakiska städer det senaste året har miljontals irakier flytt. Nu bor många av dem i flyktingläger som FN upprättat i säkrare regioner, som den kurdisk-styrda staden Erbil. Flyktingorganet UNHCR har bett omvärlden om 50 miljoner dollar för att kunna fortsätta driva lägren.

I ett av dem bor åttaårige Hammoudi Majid som flytt med sin familj från Mosul.

– Jag flydde hit, i en kundvagn, säger Hammoudi Majid.

Pojken skadades över hela kroppen när två lastbilar fullastade med bomber exploderade i närheten av familjens hem i Mosul för fyra år sedan, berättar pappan Hamid Majid. Men det var för ett år sedan som familjen bestämde sig för att fly, när terrorgruppen IS intog staden.

– När de kurdiska peshmergasoldaterna varnade oss om att IS var på väg bestämde vi oss för att fly. Det var en paniksituation, säger Hamid Majid.

Familjen på nio personer började gå till fots mot Erbil, i den 40-gradiga torra värmen. I västra utkanten av Erbil, i Khazer, hittade de ett tillfälligt läger att bo i. Två månader senare fick de veta att det inte heller var säkert, IS var återigen nära. Vandringen fortsatte. Hammoudis fötter värkte, så han blev skjutsad i kundvagnen av sin familj. 

– Jag blev nästan galen av tanken att be min familj att gå, utan ett säkert mål. Det kändes fruktansvärt. Först när vi kom till Erbil så började vi känna oss säkra, säger Hamid Majid.

I dag är han tacksam över att familjen fått flytta in i flyktinglägret Harsham som öppnade i höstas, även om de sällan kan äta sig mätta och bor trångt i ett plåtskjul. Den klinik som finns i lägret har inte resurser att vårda Hammoudi för skadorna sedan explosionen. Någon skola har inte hunnit öppna i lägret än.

I ett annat provisoriskt hem några hundra meter bort bor småbarnsfadern Khaled, som han vill bli kallad. Han är uppgiven. Det här är ingen plats för barn, konstaterar han, och berättar att det i höstas ofta började brinna i Harshamlägret när människor försökte laga mat. Hans yngsta dottern Naouros har knappt hunnit fylla ett, det enda hon har upplevt är ett flyktingläger, suckar han.

– Vi har förlorat vår framtid. Barnens framtid har gått förlorad. Det enda som skulle vara möjligt nu, är om vi skulle lämna landet, säger han.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista