Därför har Grekland finanskris

Greklands finnanskris började 2001 när landet gick med den ekonomiska och monetära unionen (EMU). Men många bedömare anser att det hela började långt innan dess.

Bakgrunden till krisen

Den internationella ekonomiska krisen som bröt ut under 2008 har drabbat Grekland hårdast. Landet har tillsammans med Spanien den högsta arbetslösheten i EU. Fler än var fjärde grek går utan arbete. Bland unga är det ännu värre. 2012 var över hälften av Greklands unga arbetslösa, visar Greklands officiella siffror.

Grekland hade däremot hög ekonomisk tillväxt under större delen av 2000-talet. Från 2000 till 2007 växte ekonomin med i snitt 4,2 procent per år, och utländskt kapital flödade in.

Den höga tillväxten och låga räntor på statsskulden bidrog till att regeringen kunde tillåta stora strukturella underskott.

När Grekland skulle gå med i EMU och för att klara EU:s monetära krav hade regeringen dock redovisat sin officiella ekonomiska statistik på ett missvisande sätt. Grekland ljög helt enkelt om sina finanser för att komma med. Sedan har de upprepade gånger friserat siffrorna.

Orsaken till krisen

Orsakerna till landets hårda ekonomiska kris är omdebatterad. Den grekiska staten har anklagats för att vara svårstyrd och korrumperad. Ett ineffektivt skattesystem ger landet otillräckliga inkomster och har bidragit till stora budgetunderskott de senaste åren.

Statens skulder nådde redan på 1980-talet 100 procent av BNP. Flera grekiska regeringar har som sagt fuskat med landets ekonomiska statistik, allt för att på papperet klara EU:s monetära krav och möjligheten att bli medlem i eurozonen.   

En annan orsak som sägs ha bidragit negativt är införandet av euron 2001. Argumentet lyder att Europeiska centralbanken sätter räntan för de stora ländernas behov, Tyskland och Frankrike, inte för ett litet lands behov, som Grekland.

En tredje orsak till krisens fördjupning sägs vara den felaktiga internationella krishanteringen.

Fem åtstramningspaketet

Grekland parlament har hittills infört fem åtstramningspaket som har orsakat vrede hos befolkningen. Det senaste paketet beslutades den 10 februari 2012 och innehåller en rad försämringar för löntagarna. Bland annat infördes:

  • En 22-procentig sänkning av minimilönen
  • En minskning av antalet anställda i den statliga sektorn med 150 000 jobb fram till 2015
  • En sänkning av pensionerna med totalt 300 miljoner euro under 2012
  • Lagar som underlättar för avskedande
  • Sänkta utgifter för hälsovård och försvar
  • Att industrisektorn skall ges rätt att förhandla om lägre löner beroende på ekonomisk utveckling
  • Att öppna upp för mer konkurrens inom hälsovård, turism och fastighetsbranschen
  • En privatisering till ett värde av 15 miljarder euro till 2015, inklusive privatiseringen av två stora statliga gasföretag, DEPA och DESFA. 

 

Långivarnas krav på Grekland

Grekland har länge klarat landets ekonomi med hjälp av olika utländska lån. Långivarna har börjat tvivla på Greklands återbetalningsförmåga och därför har marknaden höjt räntorna till mycket höga nivåer.

Grekland kan helt enkelt inte längre låna på den vanliga marknaden eftersom räntorna där är för höga. Grekland måste låna till 15 procent mer ränta än Tyskland till exempel.

2010 godkändes ett gigantiskt lån till Grekland. 2012 fick landet ännu ett nytt räddningspaket. Totalt handlar det om 240 miljarder euro. Världshistoriens största. Dessutom har långivarna i viss mån accepterat nedskrivningar av lånen.

Alla turer kring olika räddningspaket till Grekland har orsakat kaos i EU i fem år och kastat ut eurozonen i en existentiell kris.

Grekland måste uppfylla tuffa ekonomiska krav för att få pengarna. Bland annat har krav ställts på momshöjningar, borttagande av lönebonusar, rejält höjda pensionsgränser och högre skatter på bensin och alkohol.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista