Wiveca Holst, styrelsemedlem i Roks. Foto: Henrik Montgomery / TT / kod:10060
Wiveca Holst, styrelsemedlem i Roks. Foto: Henrik Montgomery / TT / kod:10060
Kvinnoregistret

Unizon och Roks nöjda med Datainspektionens beslut

"Vi är glada över tydlig kritik"
2:16 min

Den hårda kritiken mot polisens kvinnoregister var väntad. Det säger talespersoner för flera organisationer efter Datainspektionens beslut i dag som slår fast att den hemliga registreringen av misshandlade kvinnor är olaglig och måste stoppas.

– Vi välkomnar det beslutet, givetvis, och kritiken som riktas mot polismyndigheten. Vi är glada för att det är så pass tydligt, säger Olga Persson på Unizon.

– Det finns ju oerhört många frågetecken kring hur det här kunde vara möjligt, att sådant här register får expandera och leva vidare under så lång tid, och det finns uppgifter om att flera nivåer inom polisen kände till detta, säger Persson.

För ett halvår sedan avslöjade Ekot att en hyllad enhet inom Stockholmspolisen i hemlighet i tio års tid registrerat kvinnor som anmält att de blivit misshandlade eller hotade. Registret saknade tillstånd och många av kvinnorna var beskrivna med nedsättande och kränkande kommentarer.

I dag slår alltså Datainspektionen i ett ovanligt kritiskt beslut fast att registret är olagligt och att det inte längre får användas.

– Vi har kommit fram till registret är olagligt. Det har varit olagligt från början. Det är därför som vi förelägger polisen att upphöra med behandlingen i registret nu, säger Kristina Svahn Starrsjö, generaldirektör på inspektionen.

Även kvinnojoursorganisationen Roks välkomnar Datainspektionens beslut.

– Jag tycker att det är bra att man är så här skarp, för då får man ju hoppas att polis och andra som kanske också har register hör, lär och omedelbart tar bort de register som eventuellt finns, säger Wiveca Holst, ledamot i Roks.

Christian Agdur, som var polismästare i Södertörn och som tidigare hävdat att registret var nödvändigt och hade alla nödvändiga tillstånd, vill i dag inte svara på några frågor.
– Jag väljer den här gången att inte säga någonting, faktiskt.

Varför då?
– Ja, det behöver jag kanske inte redogöra för dig, säger Christian Agdur.

Datainspektionen kritiserar också polisens registrering av känsliga personuppgifter och den kränkning polisen utsatt kvinnorna för. Etnicitet, sexuell läggning, godtyckliga bedömningar av poliserna om psykiska sjukdomar finns bland annat i databasen, liksom formuleringar som "mytoman", "knepig" och "besvärlig".

Ingrid Helmius är doktor i offentlig rätt vid Uppsala universitet och har forskat inom polisfrågor.
– Antingen så vill man inte förstå lagen, eller så sätter man sig över lagen. Vilket som är värst vet jag inte. Hur man kan försätta sig i en sådan här situation förstår jag inte, säger Ingrid Helmius.

Relaterat

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".