Utländska IT-angrepp blir allt vanligare

2:10 min

Över 100 länder utvecklar idag kunskap för att kunna göra avancerade IT-angrepp mot andra stater eller utländska företag, det säger Försvarets Radioanstalt FRA till Ekot.

Sverige har vid flera tillfällen drabbats av att utländsk underrättelsetjänst velat stjäla känslig information och angreppen har blivit vanligare berättar Anni Bölenius som är informationschef på FRA.

– Vi har sett att antalet angrepp har ökat men framförallt att de har blivit mer och mer avancerade, säger hon.

Det är till exempel Sveriges militära förmåga, forskning och utveckling eller annan hemlig information som utländsk underrättelsetjänst kan vara intresserad av.

Över hundra länder utvecklar nu någon typ av förmåga för att kunna göra IT-angrepp som skulle kunna riktas mot mål i andra länder, enligt Försvarets Radioanstalt.

Exakt hur många länder som faktiskt angripit svenska mål - och hur många angrepp som har upptäckts - vill Anni Bölenius inte svara på, eftersom det skulle kunna ge en bild av FRAs förmåga.

Men ibland säger själva angreppet något om vem som ligger bakom, enligt Anni Bölenius.

– Det är inte ovanligt att man planterar in skadlig kod hos ett mål, som man låter ligga ett tag för att användas vid rätt tillfälle. Det är riktade attacker, säger hon.

Det är inte bara militärt viktiga mål som angrips. Även privata företag i Sverige utsätts för angrepp från andra stater, det berättar Rickard Dittmer som arbetar med så kallade cyberförsvarstjänster på företaget Vesper Group, det vill säga att skydda andra bolag från bland annat industrispionage.

– Till skillnad från Sverige finns det andra länder där staten och företagen är mycket mer sammanvävda.

Hur skyddar man sig mot det?

– Då måste man själv arbeta med cyberunderrättelsetjänst. Och då måste man sätta upp metoder, rutiner och teknologi som gör att man själv kan jobba väldigt proaktivt, säger han.

Rickard Dittmer har precis som FRA märkt av en ökning av antalet angrepp som verkar vara statsunderstödda. Samtidigt fortsätter tävlingen mellan underrättelsetjänster om vem som bäst anpassa sig till de nya hoten.

– Det har pågått en längre tid och det finns redan gott om kompetens. Sedan rekryterar man aktivt självlärda, vanliga hackers, säger Rickard Dittmer.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista