Värsta massakern i Europa sedan andra världskriget

2:25 min

I dag uppmärksammas att 20 år har gått sedan folkmordet i Srebrenica - den värsta massakern i Europa sedan Andra världskrigets tid.

Tidslinje: Krigen som splittrade Jugoslavien

Under några dagar i juli 1995 dödades och avrättades mellan sju och åtta tusen muslimska män och pojkar av bosnienserbisk militär.

I dag ska drygt 100 av dem begravas på minnesplatsen några kilometer från Srebrenica i östra Bosnien Hercegovina.

I en slänt ovanför det stora gravfältet och minnesplatsen i Potocari, en bit från Srebrenica, har en läktare byggts upp.

Därifrån kommer bland andra USA:s förra president Bill Clinton att följa årets begravning. Där hedras de många tusen som dödades när staden Srebrenica, som officiellt stod under FN:s beskydd, föll i bosnienserbernas händer sommaren 1995.

På andra sidan gatan säljer Fadila Efendic souvenirer, hon förlorade sin man och sin son, som skulle ha fyllt 20 år det året.

– Det som får mig att leva vidare är minnet av min son, säger Fadila Efendic.

Trots att 20 år har gått hittas fortfarande skelettdelar av de som dödades och på bårhuset i staden Tuzla pågår det tidskrävande arbetet med att identifiera de döda. Varje år är nya kroppar, eller delar av kroppar, redo för begravning. Hittills har drygt 6 300 begravts.

Rättsantropologen Dragana Vucetic, själv från Serbien, säger att det var först när hon började arbeta här, som hon förstod omfattningen av brotten som begicks i Srebrenica och på andra platser under det fyra år långa inbördeskriget i Bosnien Hercegovina.

Fortfarande menar många bosnienserber att det som hände i Srebrenica har överdrivits, trots att det klassas som folkmord enligt internationell rätt. Dragana Vucetic önskar att intresset för hennes och kollegornas arbete var större. De flesta besökarna nu kommer från andra länder.

– Den här sommaren, säger hon, kommer studenter från USA, från Sverige och från Italien. Men från Bosnien har vi bara en grupp läkarstudenter som kommer varje år.

– Det är sorgligt, säger rättsantropologen Dragana Vucetic.

Men Sarajevobon Mirella Eminagic tycker att det är dags att se framåt.

– Naturligtvis får vi inte glömma, men om vi bara ser bakåt och ständigt påminner människor om vad som hände så kommer vi aldrig göra några framsteg, säger hon.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista